All posts filed under: Natur

Låt själen läka i Store Mosse nationalpark

Naturen, det som ger ro och låter själen läka när själen gör ont. Jag har alldeles för lite tid att besöka dig, kära natur men när jag får tid, är du det det bästa för mig. För mig finns inget bättre än en lång stund ute i naturen. En promenad längs en enslig stig, knakande grenar och krasande grus. Ljuden, så full av känslor och minnen. Att komma ut i naturen är frihet. Ett inlägg delat av Katarina Wohlfart (@antligenvilse) Maj 14, 2017 kl. 11:59 PDT Sveriges vackraste natur finns på sätt och vis i nationalparkerna, några jag gillar att besöka när jag får tid. Förhoppningsvis har jag möjlighet att besöka fler under min semester i sommar. Förra året hade jag tid att besöka hela sex nationalparker i Sverige, stora som små och i år har jag ännu bara hunnit med en (eller två om en räknar besöket i Abisko) och andra sidan ny för mig, Store Mosse Nationalpark i Småland. Jag besökte Store Mosse på väg mot fotokollo i Vejbystrand tillsammans med tre andra …

Förtrollande trollskogar

Det sägs att om du stannar upp och lyssnar, kan du höra skogen viska. Vad tror du den kommer att säga? En kortare saga på engelska om förtrollade skogar av Äntligen vilse finns på Steller. Klicka här för att ta del av den. En lång vinter och sommar har passerat där jag gått vilse i de djupaste av skogar. När jag började det här inlägget var det april och nu är det vinter igen. Ibland blir det så att jag börjar något och sedan får det vänta i min utkast-korg till det känns rätt. Och just på jullovet känns det rätt. Jag tänker tillbaka på minnen från förra vintern och hur stolt jag är över att ha trotsat vind och kyla och varit ute länge i skogen. Jag har andats djupa andetag i de mina skogar och tänkt att detta, det är därför jag lever. De säger att om du stannar upp och lyssnar kan du höra skogen viska. Trollskogar Den första trollskog jag besökt är min hemmaskog i norra Småland där jag har växt upp. …

En dag på inlandsisen

I samarbete med World of Greenland Arctic Circle Ren och snöhare, smäktande glaciärer och andra makalösa vyer, kalla vindar och campiga turister. Allt på en och samma gång. Det mesta kan man få hemma i norra Sverige, men att vandra på inlandsisen, det blir svårt. Alltså hej inlandsisen. Som jag har väntat på att få se dig!   Med kraftig träningsvärk efter en runda om 17 km befinner jag mig plötsligt i en helt ny situation. Jag tittar ner på fötterna och på isskorna och  tänker förundrat, hur hamnade jag här? Vi hjälper varandra att snöra på isskorna innan det bär av. Det är tyngre än vad jag förväntar mig och jag kan känna musklerna jobba när vi går. Varför har jag ens trott att inlandsisen är flat? Några timmars bilfärd från Kangerlussuaq ligger den, den fasta inlandsisen. Svart, vit och blå. Svart av polarökensand, isande vit och blå av syre. Sofia frågar guiden upprepade gånger om det inte finns isbjörn här. Det gör det inte säger han. Sofia ger sig inte. Visst måtte det finnas …

Genom svindlande isländska landskap till häst

I samarbete med Guide to Iceland.   Med vinden i håret galopperar vi, Elvis och jag, över sanden. Vattnet stänker i ansiktet och det märks att han älskar det när han ökar takten.      När jag var ung hade jag under många år egen häst. Min stora passion i livet var att vara i stallet, umgås med hästarna och såklart att rida. Fortfarande när jag tänker på mina ungdoms turer längs sjöar och genom djupa småländska skogar blir jag alldeles varm i hjärtat. Jag känner doften av hästen och känslan av vinden i håret när det varma sommarregnet gör sig påmind på mina armar. De oändliga turerna genom i skogen som brukade vara min vardag har etsat sig fast i mitt hjärta.   ”Hej, det här är Elvis, han är 20 år och han kommer göra precis som du vill”. Tanken slår mig vid tillfället att det vore en bra egenskap hos en man. Islandshästen har funnits på Island i över 1200 år och islänningarna håller islandshästen i vördnad. Det märks på sättet islandshästen behandlas, som en individ, …

Nu drar vi ut på rövarstråt – mot Grönland, Island och Färöarna

Följs oss genom hela resan under taggen #NordicRoadtrip Då var det snart dags. Skälet till att jag sparat all min sommarsemester och lagt den i slutet av augusti och början av september. Skälet till att jag stått ut dessa långa sommarmånader utan ledigt. Skälet, nämligen årets resa. Med lavasand i sikte, dramatiska virvlande vattenfall, oändliga mosslandskap, isande vindpinade vidder och små idylliska byar har sommaren passerat och kroppen börjat smärtsamt att längta efter kraftiga regnskurar, kalla vindar och ont i ögonen vackra landskap. Bilder på mig av Helena Gunnare från vår roadtrip längs med Vättern. Mot Grönland, Island och Färöarna! Fredagen den 26e augusti bär det av mot Kangerlussuaq, Grönland via Keflavik, Island. Just nu råder packnings-noja och allmänna bryderier kring skor. Har aldrig varit särskilt bra på att köpa fotriktiga vandringsskor så det ända jag har att ta med mig är mina gore-tex skor, som är väl ingångna. Men, bära eller brista, ett par skor är bättre än inga par skor. Jag skulle inte rekommendera att du skickar något meddelande till mig på torsdag då …

Stiltje vid Färnebofjärdens Nationalpark

Min blick vilar på ett stilla vatten. Små knott surrar över vattenytan och en båt glider sakta förbi på håll. Inga ljud hörs. Jag funderar på hur något kan vara ljudlöst. Efter ett år i Stockholm, var det länge sedan jag hörde den. Tystnaden. Men här, längs Dalälven i Färnebofjärdens nationalpark är den, den enda som hörs. Det är skimmer i molnen och glitter i sjön, det är ljus över stränder och näs, och omkring står den härliga skogen grön bakom ängarnas gungande gräs. Ur Strövtåg i hembygden, Fröding Mitt lilla sidoprojekt Sveriges nationalparker har tagit mig till sex stycken detta år. Tyresta, Stenshuvud, Söderåsen, Norra Kvill, Blå Jungfrun och nu Färnebofjärden. Färnebofjärdens nationalpark Till Färnebofjärden, den park med det vackraste namnet, tog jag mig en dag i juni för en break från staden och dess konstanta hummanden. Nationalparken, som ligger ca två timmars bilfärd norr om Stockholm, nås enklast med just bil, är en nationalpark som sprider ut sig runt nedre Dalälven. Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord står min hembygd och hälsar mig glad, …

Brösarps backar

Böljande små toppar breder ut sig, gröna och färgade av ljung. Helena hoppar hurtigt över gärdsgården och pinnar uppför backen. ”De här backarna är de mest kända, men jag vet egentligen inte varför, jag gillar de norra backarna bättre” säger hon mellan stegen. Vem minns inte ”Skiftbyte i Bregottfabriken” reklamen? Eller Bröderna Lejonhjärta? Gemensamt har de att de är inspelade vid Skånes mest kända kullar, Brösarps backar. Brösarps backar En slingrande stig breder ut sig och vi går med sakta mak uppför den första backen av de många södra backarna. Vi har kameror, stativ och fika i släptåg och letar efter att hitta en liten plats som är vindstilla för att girigt dricka vår äppelmust, ett Skåneberoende som är svårt att bli av med såhär i efterhand. Uppe på toppen breder landskapet ut sig och på sätt och vis förstår jag folks förtjusning. Det är annorlunda, känns knappt som Sverige snarare brittisk och det är ett förbaskat vackert Skåne med vidunderliga vyer som möter oss. Under maj månad blommar Gullvivorna här men redan i april får vi ett …

Vinterviken

Stockholm formligen kokar. Både jag och mina resebloggande Stockholmsvänner likaså. Så på lördagen styrde jag och Sofia kosan ner mot vattnet där hon bor, till Vinterviken. Fylld att av nostalgi slår jag mig ner på filten brevid Sofia. Har överraskat mig själv, varit mer organiserad än vad jag normalt har förmåga till och fixat både chiapudding, piffiga smörgåsar och även ingredienser till aperol sprits, en drink som påminner mig om Italien. Sofia har bryggt kaffe, packat filtar och fixat apelsiner till garnering. Drinken blir ju så mycket vackrare på bild då. Området sjuder av liv, båtar guppar i den lilla hamnen i viken, folk badar från badklipporna och två resebloggare försöker blogga men i slutändan kommer sig bara för att skvallra om allt mellan himmel och jord. Vinterviken väcker så många minnen. Om kärlek vid första ögonkastet, om förbjuden sådan, om ungdomens spretigt svåra år, om Stockholms vackerhet och om livet. Allt jag minns är ett Stockholm jag sett utifrån, ett Stockholm som återberättas av mina kollegor under lunchen och ett Stockholm jag missade under …

Sveriges fyrar

Havsbrisen får håret att virvla tornadolikt. Vinden är varken ljummen eller kall, den biter inte tag i kinden, eller smeker den, den känns men den är aldrig störande, den är mittemellan. Sanden är mjuk och tung men följsam, den hittar in i mina näbbskor och skaver lätt mellan tårna och påminner mig om livet, här och nu. Sveriges natur är oändligt vacker, karg och vild men även mjuk och följsam. Under mina resor under våren har jag sett många kuststräckor med dramatiska Östersjön vid horisonten. Med kuststräckor har jag även stött på många fyrar. Små och stora, vita och raka i sten och runda och röda vippandes på vågorna i havet. Min fascination för fyrar har växt med antalet besök och historien bakom fyrarna är eggande och väcker upptäckarlusta. Under vår och sommar har jag besökt sex svenska fyrar. Fyren vid Smygehuk Klassiskt vacker och ståtlig står Sveriges sydligaste fyr på land stadig och möter pinande vindar från alla vädersträck. Fyren är sedan 1970 automatisk och obemannad och numera är de gamla fyrbostäderna runt omkring …

På promenad med Carl von Linné – Blå Jungfrun

Dramatiska klipphällar, en rödfotad fågel, häxor med hatt, små söta dass med blå dörr, svajiga vågor och havsdoft. Blå Jungfrun, en oupptäckt exotisk pärla i Kalmarsund. Klockan ringer och ögon klipper. ”Vi måste gå upp”, ”e-hmm”. Martin skruvar på sig och fortsätter sova. Klockan ringer igen, situationen upprepar sig ännu en gång. Klockan ringer gång nummer tre, ”Martin, vi måste gå upp, du måste också väcka Daniel”. Molnen ligger tjocka i Hultsfred när vi hoppar i bilen och kör mot Oskarshamn och turen som ska ta oss till Blå Jungfrun. Vi kommer sist till hamnen, med med tio minuters marginal. Kaptenen för Solturer ropar ut i högtalarna om hur vackert väder vi har och ”nu kan vi åka, för nu har alla kommit, nu får ni hela tio minuter extra på ön”. Tio minuter som ska visa sig väl behövda. Mytomspunna Blå Jungfrun Blå Jungfrun eller Blåkulla är en liten ö i Misterhults socken, belägen mitt i Kalmar sund. Ön är en av Sveriges 29 nationalparker och grundades redan 1926. Man når ön endast på …

Vykort från Yellowstone

Idag hände det mest fantastiska! Ett riktigt vykort av riktigt papperoch vykortstext damp ner i brevlådan! På klassisk manér så kom det på posten efter att avsändaren kommit hem med planet. Hur överväldigande är inte det? Som att färdas rakt tillbaka till tidigt 2000 – tal när jag flitigt satt i en plaststol på balkongen på hotellet på den senaste charterresan och skrev ett vykort till farmor, ett till mamma och pappa och ett till bästa kompisen, med dåligt samvete för att jag inte kommit igång tidigt och postat dem första dagen, som alla andra redan hade gjort. Jag hade lite glömt bort att just detta skulle komma. Det var nämligen till följd av den här texten och det faktum att jag gissade rätt på vårt nästa anhalt var för Helena och hennes crew efter Arches på deras roadtrp i USA och plitade ner det i kommentarsfältet på hennes blogg först som jag fick vykortet. Tycker i efterhand att det var en välförtjänt vinst då jag fick trixa med google maps, mäta tid och avstånd innan jag …

Glad midsommar!

Kikar in och önskar er alla glad midsommar! Spenderade dagen med lek, bad och mys i skogen utanför Vimmerby i tropisk hetta. Snart åker vi vidare mot klassisk nubbe, sill och sommarstugefirande. Håret är burrigt av hög luftfuktighet och för mycket sol, precis som det ska vara vid svensk sommar. Katarina

Mot midsommar via Stendörrens naturreservat

Kornblått och smaragdgrönt vatten, svajiga hängbroar, dramatiska klippor och knallande sol. Stendörrens naturreservat i den Sörmländska skärgården är så majestätisk som svensk natur bara är ibland. Så kom veckan slutligen. Den där halvlånga som leder upp till midsommar. Den där veckan som går så snabbt att man varje år kommer sig för att säga, Vart tog sommaren vägen? Nu är den iaf här, mitten på sommar, sommarsolståndet och midsommarveckan. Igår packade vi bilen full med prylar vi säkert inte behöver och Daniel, Martins vän och begav oss söder ut på E4an och hem mot Småland. Det är här vi spenderar våra flesta midsomrar, med sill, potatis och jordgubbstårta. Med regn, ilsket grönt gräs och kallt badvatten. Med familjen. Stendörrens naturreservat Beläget på 20 minuters avstånd från E4an och Nyköping ligger den Sörmländska skärgårdspärlan Stendörren. Jag hade hört talas om reservatet via mina resebloggkollegor redan innan besöket beskrivet som ett besöksmål väl värt en liten omväg. Jag kan inte annat än att instämma, förundrad över hur mycket vackert som finns i detta land. Vid E4an söder om …

6 magiska stränder i Skåne

Hur långt behöver man åka för att hitta vidsträckta stränder med vit finkornig sand, svindlande vackra solnedgångar och kornblått vatten? För att få känna frisk havsluft, vinden i håret och ha sand mellan tårna? Inte långt ska det visa sig. Skåne, södra Sveriges stolthet har mycket fler än en kan tänka sig. Här är en tipslista om inte mindre än 6 magiska stränder i Skåne värda att besöka nästa gång du åker söderut. Stranden vid Stenshuvuds Nationalpark Stenshuvuds nationalpark, en av Sveriges 29 nationalparker med skyddad natur hyser en riktigt natur – skattkista med en lång vit strand, så magisk att den på håll nästan gör ont i ögonen. Sanden gnisslar under fötterna när du går här, väller in i skorna och tvingar dem av dig. På sommaren passar stranden perfekt för bad under dagen och romantiska promenader kvällstid. Stranden är tillgänglig från nationalparkens Naturum. Parkera och gå 500 meter till stranden. Njut! Juleboda strand Juleboda strand ligger norr om Ravlunda skjutfält och är Kristianstad kommuns sydligaste havsbad. Vattnet är klarblått och sanden vitare än sanden vid medelhavet. …

Vykort från Saltarö

Hej kära läsare!    Idag tog jag en promenad vid havet och i Saltarö, en underbar del av Värmdö kommun. Det var perfekt skärgårdsväder idag med, precis som på Landsort. Till Saltarö tar man sig enkelt med bil eller kollektivtrafik från Slussen. Det är sommarväder, men blåsten är lite sval. Folk seglade och tjejerna paddlade kajak. Jag fotade från stranden. Vi har under de två senaste dagarna firat Ulricas fruhippa med mat, mordgåta och glasblåsning. Får berätta mer när jag kommer hem!   Katarina

En dagsvandring i Stenshuvuds nationalpark

Att vakna upp till ljudet av tystnad, med det sötaste lilla fönster och mysigaste utsikt kan jag leva på länge. Under min och Helenas tur till Skåne gjorde vi en dags vandring till Stenshuvud Nationalpark. Om det var något på vår bucketlist över Skåneresan så var det just nationalparkerna. Helena hade kollat in utsikten över stranden vid Stenshuvud och konstaterat att denna nationalpark hamnar i topp. Så efter två dagar på Österlen, beger vi oss så småningom dit. Vi packar väskan full med fika, goda Marabou – kakor, kexiga, frasiga och parkerar bilen vid Kiviks musteri och börjar vår promenad. Stenshuvuds nationalpark Stenshuvud bildades 1986, en av våra yngre nationalparker, för sina vita sandstränder, speciella flora och unika sydliga karaktär. Just stranden i Stenshuvud är vida känd, med all rätt. Vacker och dramatisk är den ett stycke magi på Österlen som attraherar många besökare och en och annan svan. Men Stenshuvud har även dramatiska klippor, en vacker vit fyr, karga heder, ädellövskog och ett flertal utsikter som lätt överskuggas av den vita stranden. Vad är det med vita …

Landsort

Första känslan, vind i håret och doft av saltvatten. Jag har drömt om detta sedan jag flyttade till Stockholm. Drömmer inte alla här om skärgården? Så snart jag satte foten här i stan googlade jag febrilt efter Stockholms skärgårdsidyll. Efter ett tag hittade jag den. Den stavas Landsort. Iaf om man får tro bilderna på fyren och den lilla byn som dyker upp på google. Jag förstod snart att det kunde vara lite svårt att ta sig hit, Stockholms sydligaste skärgård. Nåväl, hur jobbigt kan det vara när man tidigare bott i norraste delarna av ett län mitt i Sverige, bakom en oändlig sträcka med bara tallar? Det som visade sig vara en liten by jag föll för så starkt med urskog, varg och den längsta raksträcka jag träffat på mellan den och storstaden, Örebro. Jag har fortfarande kvar min bil. Jag får inte användning av den så ofta men ibland så kommer den väl till pass. För att resa till Landsort gjorde den det. Det går bra att ta sig med kollektivtrafik hit bara att …

Knoppar i äppelriket

I samarbete med Cocoon meetings, Borråkra Skåne. Söt, mustigt, kraftig, sur smak. Mina smaklökar dansar när jag testar den för första gången. Kanske är det just den äppelmusten eller för att Österlen och dess äppelodlingar är så kända. Kanske är det kylan, kvällen eller värmen från brasan. Helt säkert är det, att äppelmusten från Österlen är lite godare. Att Österlen är känt för äpple är inget nytt. Men aldrig i min vildaste fantasi hade jag drömt om att det var så stort fokus på äpple i hela området både i och runtomkring Österlen. Under en vecka i Skåne konsumerade jag litervis med äppelmust, åt torkade äpplen som snacks och på frukosten, äppelkaka och såg vidder bara fyllda med äppelträd som väntade på att slå ut i blom. I skrivande stund blommar de kanske tom. Att sakta lindas in i en kokong och aldrig vilja lämna – Cocoon meetings Det är sent när vi kommer fram till Cocoon meetings för kvällen, första dagen på roadtrippen i Skåne. Bodil vår värd slår sig ner ett slag och berättar om vart …

Vykort från Vejbystrand

Hej läsare! Jag är på fotografkollo i Vejbystrand. När detta vykort kommer fram är jag nog hemma igen. Det både regnar, blåser och är sol här på fotograf-kollot men jag vet efter telefonsamtal att i Stockholm är vädret sämre. Maten smakar så fantastiskt gott! Vi har två personer som lagar maten och de är så himla duktiga, känner mig så bortskämd. Idag har vi samtalat i grupper och vandrat på stranden och då tog jag denna bild. Bilden föreställer den steniga stranden, Vejbystrand i västra Skåne. Imorgon ska vi fortsätta prata och bara ha det så bra som man kan här på kollot! Vill inte komma hem. 26e april, 2016. Katarina

På slingriga vägar genom ett storslaget Skåne

Avskalat vackra åkrar, svindlande klippor och pudervita stränder så långt ögat kan nå. ”Var har jag kommit?”, hinner jag tänka när det främmande landskapet möter mitt öga och jag kliver ur bilen. Den första pudervita stranden är inom räckhåll. Glädjen. Glöm inte att andas. Gå. Nu. För ca 3 månader sedan skickade Helena ett meddelande på facebook och frågade om jag inte ville följa med på en roadtrip i södra Sverige. Jag behövde inte direkt fundera länge. Roadtrip + jag = sant Så efter tre månaders planering, mestadels diskussion på messenger i Facebook och avsaknad av planering mer än en roadtrip karta som utgångspunkt, har jag och Helena åkt runt Skånes kust i 6 dagar. Med skimrande solnedgångar, vita stränder och fågelskådare som enda sällskap har dagarna passerat och jag är åter hemma med två minneskort fulla med svindlande svindlande utsikter, svarta stenar och ett dramatiskt hav. Jag sliter av mig skorna och låter mina hårda, slitna fötter sakta sjunka ner i sanden. Den är varm, len och jag känner glädjeruset komma. Att så lite, …