Month: januari 2019

Är det alltid bara kvinnor i bokcirklar? Min bokcirkel i Söderhallarna och Mitt namn är Lucy Barton

Jag hör sorlet i bakgrunden, skratten efter en lång arbetsdag. Dofterna. Kaffedoften. Det finns för mig sällan något bättre än kaffedoft. Kanske den gnissliga torra doften av en välläst biblioteksbok kan fungera som en kaka bredvid, men annars är det inte mycket som slår kaffetåren. Jag slår mig ner bredvid min bokcirkelvän på caféet i Söderhallarna. Det är där vi träffas någon gång runt var sjätte vecka för att prata om den bok vi läst, en udda skara vänner, kollegor och så. Kvinnor såklart. Är det alltid bara kvinnor i bokcirklar? Kanske är det mest vi som läser tänker jag ett slag när min vän säger att de andra står i kassan. En flyktig tanke som inte får fäste, ej heller idag. Söderhallarnas café visar sig vara den perfekta mötesplatsen. Vi träffas där tunnelbanan möter pendeln, där myllret av människor möter myllret av fåglar och här finns Tranströmer biblioteket, ett bibliotek rikt på ungdomsböcker. Jag hinner tänka att det är så vackert här, nästa gång ska jag ta med mig kameran, så det gör jag. …

Den medvetna resenärens manifest

Så bestämde vi oss för att göra något, för oss som resebloggare och för andra resenärer, jag och Sofia. Den medvetna resenärens manifest föddes på Gotland, ur blod, svett och tårar, ur diskussioner om miljö, kultur, turism och feminism utifrån FNs globala mål för hållbar utveckling och våra egna åsikter i ämnet. Det tog oss flera dagar och sen två månader att läsa, prata om och slutligen sätta på pränt. Ett litet manifest för resenärer som i all sin enkelhet får plats på en sida, att ha i fickan när en är ute och reser. För att förtydliga och eftersom det är lätt att blanda ihop, handlar detta manifest om hållbarhet och inte enbart om klimatkrisen. Att lösa klimatkrisen är däremot en del av de hållbara målen.  från globalamalen.se -> ”Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen.” …

Det är natten

Det är natten: författaren och den som skriver, Karolina Ramqvist Jag har på senare tid intresserat mig för böcker där författare berättar om sitt författarskap, eller hur de skriver. Det här är en sådan. Böcker i samma anda som passerat min bokhylla är Såhär gör jag av Bodil, Ännu ett Liv av Theodor Kallifatides och jag plockade nyligen upp Patti Smiths bok om skrivande inför läsandet av Just Kids. Det verkar som att varje författare skrivit något om sitt skrivande och jag älskar att läsa det. Kanske är varföret kärnan i mitt intresse för skrivande. Det är natten kryper in i skribentsjälen och en får följa Karolina i sina innersta tankar när hon skriver, om skrivandet och bara skrivandet. Boken handlar om arbetet författare och hur det är att stå utanför det vanliga (arbets-) livet. Den handlar om att hålla författarframföranden och inte ha något direkt att säga om sin bok eller snarare som i Karolinas fall, vara helt oförmögen att ens prata om boken alls. Jag känner igen mig i de här känslorna. Jag har svårt att …

Tankar och ting från norra Gotland. Kyllaj och Prima gård.

Vad som skulle bli ett inlägg om Gotland, blev nu tre, för att Gotland har så mycket att säga. En tredagarsdagbok från 23 till 25e e november, Gotland med Sofia. 25e november – Kyllaj och Prima gård. Sofia och kaffekopps-betjänten Morgonen börjar utan räv, med en promenad över Heden. Sofia (nästan)bor  i Malms-Kyllaj naturreservat, bland raukar och andra stenar. Vi ångrar så snart vi gått ut i soluppgång att vi inte kokade kaffe och tog med oss. För vad går upp mot en soluppgång och en kopp kaffe? Inget. Absolut inget. ”Man skulle ha en kaffekopps-betjänt som kan räcka kaffekoppen”, en av alla tankar när kaffesuget sätter in. Kanske kan det komma ett RUT – avdrag för det framöver, Sofia. Malms – Kyllaj naturreservat. Vi får vårat kaffe till slut, på Prima gård. Vi får vårat kaffe till slut på Prima gård. Här har de eget kaffe från Gotlands kafferosteri och roliga smycken med citat. Örhängen som passar mig som handen i handsken med budskapet ”kan” och  ”ske” på vardera hänget likväl som ”one” ”day”. …

Fotodagbok: julafton + juldagen

Ja jag vet bloggen, jag är långsamt och så för tillfället. Men här kommer jul, efter alla andra, för vem vill vara före i bloggvärlden? Inte jag. Räcker väl att man hänger med i den vanliga, tänker jag. Firade jul, som sig bör, i Smålandet. För det gör jag alltid, nästan. Varannat år blir det nu. Varannat blir det något annat. Undrar vad jag ska göra nästa jul? Det vet jag inte ännu, men det var det här jag gjorde denna jul iaf. julafton När man ber pappa ta en bild.  När man ber pappa göra ett nytt försök. Pappa – ”Den här blev bra.” Jag ”Absolut, förutom att jag blundar då.” Men kolla, vad långt hår jag fått. Det växer så det knakar! Vad ska jag ha för mål tycker du? + bra tips för att rädda topparna mottages tacksamt! Helst eko/reko. Pappa, klär bäst i svartvitt. Mamma fixar sillen till flera familjer. Old habits, die hard. Kusinbarnen – Ludvig och Elise. Glögg för hela slanten. Familjen kusin m barn och fru. ”Say cheese” …

Inlandet

Inlandet, Elin Willows Inlandet handlar om ej tjej utan namn som flyttar till Norrlands inland, 100 mil eller mer från där hon bor innan, pga kärleken. En kärlek som sedan upphör innan hon hinner komma fram, utan några större ringar på vattnet. Sedan följer en bok om hur det är att inte passa in eller aldrig komma ifatt de som alltid har bott dit man flyttar. För mig som flyttat runt, en ganska spot on känsla. Tjejen utan namn bestämmer sig för att bo kvar även när pojkvännen gör slut och även när han senare flyttar iväg, trots att han på sätt och vis är hennes enda länk till inlandet. Hon skaffar ett jobb på den lokala matbutiken och bor inneboende hon en tant. Hon har sporadisk kontakt med pojkvännen och det känns tungt men inte mer än så. Tjejen avskärmar sig från andra, samhället och även naturen men börjar efter ett tag hänga litegrann med någon från jobbet och de åker varje lördag till det lokala hotellet för att festa. Hon får hon också några …