All posts tagged: Sverige

Tankar och ting från norra Gotland. Kyllaj och Prima gård.

Vad som skulle bli ett inlägg om Gotland, blev nu tre, för att Gotland har så mycket att säga. En tredagarsdagbok från 23 till 25e e november, Gotland med Sofia. 25e november – Kyllaj och Prima gård. Sofia och kaffekopps-betjänten Morgonen börjar utan räv, med en promenad över Heden. Sofia (nästan)bor  i Malms-Kyllaj naturreservat, bland raukar och andra stenar. Vi ångrar så snart vi gått ut i soluppgång att vi inte kokade kaffe och tog med oss. För vad går upp mot en soluppgång och en kopp kaffe? Inget. Absolut inget. ”Man skulle ha en kaffekopps-betjänt som kan räcka kaffekoppen”, en av alla tankar när kaffesuget sätter in. Kanske kan det komma ett RUT – avdrag för det framöver, Sofia. Malms – Kyllaj naturreservat. Vi får vårat kaffe till slut, på Prima gård. Vi får vårat kaffe till slut på Prima gård. Här har de eget kaffe från Gotlands kafferosteri och roliga smycken med citat. Örhängen som passar mig som handen i handsken med budskapet ”kan” och  ”ske” på vardera hänget likväl som ”one” ”day”. …

Tankar och ting från norra Gotland. Fårö.

Vad som skulle bli ett inlägg om Gotland, blev nu tre, för att Gotland har så mycket att säga. En tredagarsdagbok från 23 till 25e e november, Gotland med Sofia. 24 e november Jag ser en räv! Springer ut i trädgården i pyjamas men räven är redan borta. Vi tar färjan till Fårö. Jag läser på hemsidan medvetenkonsumtion om hållbart resande. Man kan lära sig även fast att en är 34 år. Fårö är verkligen Bergmans ställe. Jag älskar hur vackert det blir på foto, vad man än gör. Fårö i november Så om man ska förbereda sig så är det väl på att man faktiskt kommer att frysa hur man ännu må göra. Gamla hamn. När man kommer till Fårö så vet man att det är blåsigt. Men hur förberedd man än är fryser man ändå så om man ska förbereda sig så är det väl på att man faktiskt kommer att frysa hur man ännu må göra. Vi kör vår lilla hyrbil från Mickes, medsols runt Fårö, och stannar där vi har lust. …

Tankar och ting från norra Gotland. Furillen och Fårösund.

Vad som skulle bli ett inlägg om Gotland, blev nu tre, för att Gotland har så mycket att säga. En tredagarsdagbok från 23 till 25e e november, Gotland med Sofia. 23nov. Furillen och Fårösund. Vi kommer med färjan mitt i natten och plockar upp vår hyrbil från Mickes biluthyrning. En skruttig volkswagen och jag tänker att jag nog aldrig kört en volkswagen förut. Sen kommer jag på att det har jag ju visst det, innan jag köpte den bilen jag nyss sålde provkörde jag en Bubbla för att det då var min drömbil. Vi är framme kl 01 på natten när vår traktor tagit oss hem. Sofia kör och bra är väl det för det är alldeles mörkt och jag har knappt varit på norra Gotland tidigare och inte i mörker. Jag har en liten prick på mitt vänstra smalben som alltid varit där som gör mitt ben, lätt att känna igen. Favoritstället i Sofias familjs sommarhus, bastun. Jag vaknar tidigt och njuter av utsikten i trädgården innan Sofia kommer ner. Jag springer runt i …

Om att bestiga Kebnekaise första gången – en nybörjarguide

5e aug – Det där berget. Om att bestiga Kebnekaise för första gången. Det var ett tag sedan det hände och kanske något de flesta skulle outat med en gång. Det där att bestiga Sveriges högsta berg, Kebnekaise. Nej jag vet, jag är inte som alla andra, jag lider inte av ”maraton löpare till vardags, bestiga as coola toppar på helgen” – syndromet ”, tyvärr. Min första tanke var och andra sidan ”jag klarade det” men följdes inte av ”jag måste tala om det på stört”. Jag kände mig mig mest bara ledbruten och trasig och som att jag inte ville rekommendera att hoppa upp på det där berget till någon. Men enough said om mig, det här inlägget kommer ändå handla om Kebnekaise, som med sina 2097 m är vår stolta högsta svenska punkt i bergskedjan Skanderna. Sydtoppen som består av snö förändras i höjd över året och 2097 m är ungefär var toppen var i höjd när vi var där i somras. Vad som följer är en nybörjarupplevelse av att bestiga Kebnekaise. Vill du …

Fotodagbok: Med helikopter från Kebnekaise till Nikkaluokta

6e aug – från Kebnekaise fjällstation till Nikkaluokta Dagen efter vår topptur upp på Sveriges högsta berg, Kebnekaise för den som inte kan sina berg, det jobbigaste äventyret i mannaminne är mina fötter trötta, kroppen bruten och jag minst sagt sugen på att komma hem. Det är nog svårt att förstå hur dagen efter en massiv ansträngning känns men just här och nu så känns helikopterturen från Kebnekaise fjällstation tillbaka till Nikkaluokta, om än förbestämd av min kompis Linda som så gärna velat flyga helikopter, lite som en skänk från ovan. Det visar sig också vara utöver vila för ett par trötta vandrarfötter ett kuligt äventyr i sig att se allt från luften, se lanskapet en nyligen kämpat sig genom till fots och känna lite il i magen på köpet när piloten skojar med pojken som får äran att sitta fram med inget annat än en panoramavy över Sveriges vackra sjöar och berg framför sig. I foton. Katarina Flygturen på sträckan Kebnekaise till Nikkaluokta flygs av Kallax flyg och går dagligen för att hämta trötta vandrare och …

En muslåda, en kåtöl och att göra en Sally. Hotell Lappland i Lycksele.

7aug – Jokkmokk – Lycksele till Hotell Lappland på en pressinbjudan Jag vaknar och sträcker ut fötterna ur tältet. Det är varmt. Vi är mitt på en öppen gräsyta vid en parkering, en rastplats vid polcirkeln utanför Jokkmokk. Har du varit där, så långt norr ut menar jag? Rastplatser har kommit att bli vår bästa vän under vår roadtrip runt Norrland. Här träffar vi Berit och Ove Bylund från Härnösand, i alla fall minns jag deras namn som så, som sitter och dricker sitt stormkökkokade kokkaffe på bänken bredvid tältet. Jag går fram till dem i pyjamasen. Strax nedanför Hotell Lappland vid parkeringen. En selfie i spegeln av en slagen hjälte. Lobbyn på Hotell Lappland. Ett samtal om allt mellan himmel och vandring. Jokkmokk. Det är märkligt det där när en möter människor och samtalet börjar två steg in. Vi, jag och Linda, Berit och Ove, vi pratar om allt mellan himmel och vandring. Ove har gått leden som börjar någonstans runt Kilpisjärvi till Abisko. Jag vet inte riktigt vilken led det är men den …

När sjöbotten blir blottlagd kommer sanningen fram. Gullringen.

6 oktober – Gullringen Småland Åker hem från Stockholm. På vägen hem fotar jag kor. Älskar kor. Det är äpplen överallt. Det är visst ett äppelår ska det visa sig på nyheterna och på grannens trädgård. På kvällen går mamma och jag runt dammen i solnedgång. Först äter vi potatismos. Det är inte skälet till att jag är hemma, men sätter knorr på tillvaron, det här att man tömt Kvarndammen, den lilla sjön på baksidan där jag vuxit upp. Den har inte varit tömd sedan 60 – talet enligt mamma. Anledningen är att de ska byta dammluckan för att den återigen ska fungera för kraftverket nerströms som renoveras. Ett roligt projekt att följa även från Stockholm där jag måste erkänna att en sjöbotten är ju minst sagt intressantare en vad en först kan tro. Här hittar vi rostiga hinkar, kvarnstenar, stora musslor, avhuggna alar, golfbollar och oljigt vatten. Alla fiskar har dött och den som renoverar kvarnen ska plantera nya. När sjöbotten blir blottlagd kommer sanningen fram. En ögonöppnande mordor-sanning. Jag följer spåren av vad som …

På eftermiddagen tar jag tunnelbanan till Hallonbergen.

1e okt – Stockholm Till frukost så pratat vi arv och miljö. Vad är genetiskt och vad är miljö? Den ständiga frågan. I DN Kultur står skrivet att hämndfantasikulturen bland kvinnor är på frammarsch, ett år efter MeToo och allt. Väl tajmat. Lika tajmat som vårt nya jobbsystem, tajma som lanseras idag. Ett system som mäter arbetstid eller vad vi faktiskt gör med den. Något jag funderar mycket på. Vad gör vi egentligen med vår arbetstid. Ofta känns det som att jag svarar på mail och det är det jag gör. Kommer skriva det i tajma. 8-16.30 – svarar på mail (för att inse att det gick inte). Någon säger att tajma är direkt kopplad till lönen och att en kommer få löneavdrag om man inte gör den. Funderar om det gör någon skillnad för mig. Jobbet gav ändå hela min lön till SATS denna månad så vad spelar det för roll om de tar mer? Sofia är hemma från Grönland. Jippie! På eftermiddagen tar jag tunnelbanan till Hallonbergen. Jag älskar den tunnelbanan, så himla …

Fotodagbok: Promenad till Kebnekaise fjällstation

4e aug Nikkaloukta – Kebnekaise fjällstation Det var länge sedan jag bloggade om nutid. Jag funderade på om jag skulle göra det idag, men har så mycket material kvar från mina sommarresor och vill så väldigt gärna komma genom det att jag fortsätter med mina tillbakablickar. Ibland är det så. Att en vill avsluta något, för att kunna gå vidare, denna gång är det nog för att komma vidare mot hösten och kommande vandringsresa på söndag som jag berättar mer om då. För nu ska jag snart ut och resa igen! I somras gjorde jag och Linda en fantastiskt roadtrip genom Tornedalen, förbi fjäll, älvar och troll och avslutade med Kebnekaise, eller det där berget som jag har kommit att kalla det. Det där berget som har satt sina spår djupt i min vandringssjäl. Jag har nu kommit till redigering av bilderna men inte längre än så och det tar emot, för jag minns hur jobbigt det var, både psykiskt och fysiskt. Däremot har jag tagit mig genom vandringen från Nikkaloukta in till Kebnekaise fjällstation …

Fikan är bra och kossorna gulliga – Gammelstad kyrkstad

3e aug -Luleå – Nikkaloukta via Gammelstad Kyrkstad Vaknar tidigt, trots sovmorgon. Hoppar in i duschen och duschar för första gången på långa dagar. Det är konstigt hur snabbt man vänjer sig vid att inte duscha, sitt förfall och hur nöjd en snart blir med det. Inget smink, inget rent hår men glädje. Köket jag inte sett på 10 år. Sist var det paltmatlagning och nu fruktsallad. Ge mig en stuga eller två. Tänk vad tiden går Att sova över hos en barnfamilj innebär också alltid säker frukost. Lillan är såklart uppe och Percy som jobbar lite/ semestrar lite samtidigt. Vad det nu heter när man semestrar och jobbar samtidigt, semjobbar? Det var så längesedan jag såg honom. Precis innan resan upp till Luleå påminner Facebook mig om när jag står i samma kök och kikar på paltmatlagning i början av min Facebook- karriär. På den tiden bodde Percys pappa i huset och nu Percy själv med dotter och dam. Tänk vad tiden går. Världsarvet Gammelstad Kyrkstad Planen för dagen är världsarvet Gammelstad kyrkstad. Det …

Dagar vi minns

Sammanfattning med mobilbilder av roadtrip genom norra Sverige -> Stockholm – Karesuando – Haparanda – Luleå – Nikkalouka – Lycksele och åter Stockholm. 27e juli till 8 aug. Den där känslan, när en landar hemma i soffan efter hundratals mil i bagaget. När foten är stel av gaspedalen och hjärnan alldeles fartblind. Det är en särskilt känsla. After frihets – känslan. Just den känslan fyller nu mitt hjärta, omhuldar det och får mig att småle när jag sakta bläddrar genom alla de där mobilbilderna som blivit tradition efter en semester, som sammanfattar den så bra. Stockholm är inte längre varmt, idag är det 16 grader och regn, men väderprognosen visar värme till veckan. Det känns som att den meningen aldrig slutar att skrivas och till sällskap av väderprognosen är nu mitt hjärta varmt av dagar i Karesuando, Tornedalen, Haparanda Skärgård och ansträngande stunder uppe på det där berget. Det där berget som tog mitt hjärta och överansträngde det. Dagar jag minns. Dagar att ta fram när hösten pockar på och nu vädret sakta vänder. Här …

Hälsa på mig nu eller om tusen år i Haparanda

1 aug – Kattila – Haparanda (Seskarö) Vi vaknar i Kattila som kokta fiskar och Linda jämför tältet med en slow cooker. ”Man märker ju inte ens att en dör. En gör ju det så gradvis”. Övertorneå kyrka. Övertorneå. Vandringsbloggen skojar om sitt frissiga hår och jag ser ut som Jesus. Bra start på en morgon, men vi stannar här. Äter frukost och pratar dagar och tid. Jag börjar tappa uppfattningen om just det och det blir allt svårare att veta hur och var en befinner sig. Jag läser Kom och hälsa på mig om tusen år på klipporna i Kattila Jag läser Kom och hälsa på mig om tusen år av Bodil. Några rader triggar alltid min skrivlusta. På klipporna i Kattila blir det jobbigt för jag har inget att skriva på. Min dator har konstant slut på batteri och det finns ingenstans att ladda den. Mycket i Tornedalen är stängt, så och den restaurang som med sin skylt lurar med sina öppettider här i Kattila eller skylten för soluret i Pajala. Skylten finns, …

Vi gör Pajala

31 juli Pajala – Juoksengi Vi vaknar upp mitt i Pajala. Känslan av  otrygghet har tagit oss hit. Ett skönt bad i Torne älv får oss att stanna kvar. Morgonbadet i Torne älv det bästa är. Jag har i år badat fler gånger i Torne älv än vad jag ibland badar på en hel sommar. Såhär glad är Linda efter att hittat en bra tältplats och gröt till frukost i solsken. Efterlängtade prinsessbakelser och en skylt till Kina – Pajala Vi gör Pajala. Besöker centrum och kikar på soluret som inte längre finns. Men en skylt till Kina gör. Kul när man samtidigt läser Populärmusik till Vittula, för då vet man, det där med Kina menar jag. Vi kollar in Pajalas cafe-utbud och får tips om två från kassörskan på den lokala klädbutiken. Vi väljer Cafe Valvet och äter bakelsen Änkan. Som sockerkaka blandad med prinsess skapar den den efterlängtade sockerkick en sockerberoende som jag letar efter. Bakelsen kostar 45 kr och kaffet 15, som sig bör på ett konditori med stil. Pajala visar sig …

Jag badar av mig jag hatar att vara kvinna ilskan i Torne älv. – Karesuando till Pajala

30e juli Karesuando – Pajala Jag vaknar och dricker kaffe på verandan ensam i min ploppmugg. Eller Jimmys mugg för att vara korrekt. Jag vill ha en, så kanske kan jag titulera det som min lånemugg. Mertajärvi, en av Norrlands vackraste små byår. Jimmy har börjat jobba efter semestern och vi ska checka ut från Airbnb Jimmy. Vi plockar ihop och det tar mycket längre tid än vad vi tänkt oss. Det gör det alltid på något vis. Hej då Mertajärvi! Tills vi syns, nästa år. Karesuando Botaniska trädgård. Kan det vara Sveriges nordligaste? Mycket av Sveriges nordligaste någonting ligger i Karesuando. Jimmy vill att vi ska säga hej då så så vi åker till Karesuando för att tanka, handla och säga just, hej då, på Jimmys jobb Eliassons. Carola är på jobbet och säger att Karesuando har en botanisk trädgård. Karesuando botaniska trädgård. Vi åker dit, på stört. Linda motvilligt, men jag bestämt. Linda pratar med sin pojkvän för att fördröja tiden men trädgården är så liten att den inte räcker till ett samtal. Strax …

Tankar om att aldrig åka tillbaka till Stockholm börjar rota sig – Karesuando

29e juli – Karesuando Vaknar utan sviter med en lång sms-historik på smaklökarna. Det känns vintage att smsa. Är först uppe och smyger ut i köket för att koka kaffe. Jimmy vaknar. Han sover i soffan och det är varmt där. Linda och jag har fått ta extrarummet och det är svalt. Vi sover bättre än tidigare natt. Här finns också min favoritutsikt, den som smyckar mitt skrivbord sommar som vinter – Mertajärvi Jimmy, jag och Linda sätter oss på min favoritplats. Trappan. Om allt jag får är ett hus med en trätrappa kommer jag att vara nöjd. Här finns också min favoritutsikt, den som smyckar mitt skrivbord sommar som vinter. Känslan av att vara tillbaka börjar sjunka in. Senare delen av dagen kretsar kring vila, marken i Karesuando och Harry Potter. Linda får se Tonys extensiva samling gubbar och tv-serietidningar och testa fyrhjuling i solnedgången medan jag och Jimmy följer henne sakta med bilen. Hon kan inte sluta le. Tankar om att aldrig åka tillbaka till Stockholm börjar rota sig. Katarina

Jag och Linda startar en costsplit och det är nu den riktiga roadtrippen börjar – från Luleå till Karesuando

28 juli – från Luleå till Karesuando – Norrlandsroadtrippen Vaknar och tar ett dopp i båthamnen i Piteå. Borde kanske inte bada med min hals, eller i en båthamn för den delen. Men hur ska man överleva i värmen om man inte gör så. Jag frågar Sofia om det är så smart att bada bland båtar. ”Äh, det kan väl inte vara så farligt” säger hon. Så nu är jag full av diesel. Nu är jag ute och reser igen och Alaska får vila en stund. Så långt jag orkar och batteriet håller kommer jag under två veckors tid att uppdatera från min och Lindas roadtrip runt Sveriges och Norges norra delar. Vad vore livet utan äggröra och juice? Vi äter frukost för 105 kr på Arctic Hotel i Luleå och pingvinen undrar vad livet vore utan äggröra och juice?  Har ingen aptit men äter ändå. Halsont gör så med en. Polcirkeln på väg 392, söder om Jokkfall. >Jokkfall, så mysigt och dyrt det kan bli på svensk semester. Äter en laxsmörgås och njuter av …

Varför står det Sundsvall i Stockholm och inte Haparanda?

27e juli – Från Stockholm till Luleå, Norrlandsroadtrip Vaknar med ont i halsen och ringer 1177, Vårdguiden. Min hals från Alaska kommit tillbaka. En Alaskisk hals? Svetten rinner på morgonen i ett 34a gradigt Stockholm. Det är så varmt att glasögonen inte längre stannar kvar i ansiktet utan åker rutschkana på näsan och tillsist hjälplöst dinglar med ett lillfinger om öronkanten. Vårdguiden kan på sätt och vis vara den bästa uppfinningen. Ge mig en sjuksköterskas lugna röst och vi slipper vårdköer i vårt värmeböljande land. Utsikt över E4an i Gävle Bro. Jag är så pepp. Resepepp. Några timmars jobb så. Nu bär det snart av. Bubblar. Sofias syster Martina rattar pärlan, like a boss. Hej Högakusten! Som jag har saknat dig Högakustenbron. Varför står det Sundsvall i Stockholm och inte Haparanda? Packar in det sista i bilen och hämtar Sofia och Martina i Axelsberg. Packar in Sofia och Martina vid lunch och beger oss. Vi kommer 100 m på Selmedalsvägen innan vi stannar för fika. Prioriteringarna med Fantasiresor alltså. Om Sofia skulle kunna en fras …

katarina wohlfart

Nu drar hon norrut

Del två av Äntligen vilses sommar är här och innebär vad en kan tro vara en klimatflykt norrut (alla som känner mig vet att Stockholm just nu inte är rätt element för mig), men med väderleksrapporten i hand, verkar det inte mycket bättre i Norrbotten. Med eldningsförbud och nära 30 grader i Karesuando, där vi förra året konstaterade värmebölja och playa-time vid 21 heta grader så verkar ju ändå svenska klimatet fått spunk. Packningsstress och klimatstress varvas nu hemma i Stockholmslägenheten med resorb, en ond hals och tankar om tänk om det aldrig slutar? Stressen till trots så ämnar jag vara en klimatflykting i kropp och själ och sluta bländas av den jordsliga problematiken och acceptera att det är nu jag lever även om meningen ”Vad fan har vi gjort?” hänger tungt över axlarna. Jag behöver ett break, för ett 34 graders Sthlm lämnar ingen oberörd, så länge en inte stoppar huvudet i sanden och det är väl kanske ändå inte min melodi. Men hur som haver, nu drar hon norrut. Rutten då? Idag styr …

Från sista tiden i mobilen

Dagarna går, värmen består. Det låter mest knack, knack, knack från mig då jag är tillbaka på jobbet och jobbar. På sätt och vis är det väl inte så jobbigt att jobba då det enda drägliga som nu finns ändå är en ac. När jag går hem om dagarna är det 30 grader och livet blir en bubblande boeuf bourguignon. Här kommer lite bilder från sista veckan och mobilen. Förra veckan tisdag var Linda fortfarande kvar och vi åkte tunnelbana. Håret klarade sig fortfarande. Nu har jag officiellt gett upp och det är ett enda virrvarr av trassliga lockar. Linda hade sin nya Friends tisha pga verkar blivit mycket stor trend, igen. Förresten finns Friends på Netflix om någon undrar. Jag är inte megastort fan utan rekommenderar istället Sense8. Kikar på att klippa mig hos mycket billig frisör i Hötorgets tunnelbana. För här bor Katarina, dit vi är påväg. En annan Katarina alltså. Kristian och Joakim spanar ölkylen hos Kristian och Katarina, , medan kvinnorna står i hallen och pratar om vaxning. Linda har varit …

17 sistaminuten tips till Sommarsverige

Har du ännu inte planerat sommarsemestern eller bara håller den öppen? Lucky you! Jag är redan fullsmäckad. Men om jag inte var det? Här är alla de saker jag skulle göra på min sommarsemester om jag hade några dagar över. En sommar i Sverige såklart! Frösön Östersund. Foto: Dryden. # Ta en morgonpromenad på Frösön – Östersund Ta en morgonpromenad i vajande fält på Frösön. Bada och grilla hela eftermiddagen vid Forsaleden och avsluta med att svänga mina lurviga på Storsjöyran. Vackra Lökskär på Åland där vi (Sofia, Jeanette och jag) spenderade tre dagar bland klippor och bastubadande förra sommaren. Om du hyr en egen ö, snåla inte när du handlar. En vill ju inte få slut på mat. # Hyra en egen ö – Åland Jaga fatt på alla väninnor, packa väskan full med pasta och zucchini och hyra en egen ö på Åland. Vad finns det som inte är fantastiskt med att hyra en egen ö? Inget. Tänk dig att vakna tidigt, hoppa i tofflorna och gå ut på klippan utanför. Livet blir …