Resor, Sverige
comments 8

Det snöar på Fulufjället

Nationalpark + 4 vänner = sant.

 

Katta, som bor i Särna har skrivit så fint om vår dag vid Njupeskär här. Katta skriver alltid så vackert fina dags-skildringar på sin blogg, reflektioner om livet och vackra bilder från stunden så om du inte redan följer, följ.

Precis när vi hälsade på hade hon också fått besök av Dalademokraten som sen skrev en hel artikel om Katta och hennes lugna, men inte tomma liv i Särna.

För mig finns det nästan inget bättre än nationalparkshäng med vänner. Att promenera runt i skogen och fotografera naturen är så otroligt rogivande. När jag, Helena och Rania var uppe hos Katta i Särna ville alla åka till Fulufjällets nationalpark, eftersom de tidigare inte varit där och vad är jag att säga nej?

Vill du läsa mer om Fulufjällets nationalpark och mitt besök dit tidigare i somras, kika här.

Vackra Rania med bloggen Northboundjourneys som jag och Helena snart åker till Yosemite med.

fulufjället

Det blev en dag med många väderlekar, från tidig djup morgondimma, till förmiddagssol, till snö och fjället med följande dimma. Jag fick se första snön för året falla och känna kylan ända in i märgen.

Vackra ståtliga fjällsjöar. 

På vägen till Njupeskär ganska snart efter parkeringen kommer en trollskog. Här hittar du Lavskrikan som du kan mata och prata med, en nyfiken fågel som gärna hänger tätt kring människor och väntar på mat. Vi matade fåglarna på vägen tillbaka från Njupeskär.

Läs mer om att mata Lavskrikan.

Ett blad som förvandlas till guld i trollskogen.

Dryden och Katta är stora fan av låga vinklar.

Vi stannar vid varje rot och fotograferar och jag hoppar ut i vattnet för att fota bron i rak vinkel. Vad gör man inte för konsten? Något jag senare får äta upp när jag hoppandes tillbaka får skon översköljd med vatten.

Dryden, en inte så sur jämte och någon som kommit att bli en nära bloggvän med åren, är med i Fulufjället och får granarna att skratta på sedvanlig mani och poserar lydigt framför kameran så att en får öva porträtt.

Har också skrivit, på sitt vanligt syrliga vis, om vandringen till Njupeskär och frågat en gång om dagen sedan vi var vid Fulufjället om jag inte ska publicera något snart, så att han kan länka. En kan med det anta att Dryden gillar att länka.

 

Gillar det här höstiga porträttet på Dryden. Det är något med djupet och färgerna.

Fototips: Ett tips är att fotografera porträtt med 70-200 zoomen. Ger omedveten modell och sjysst bakgrundsoskärpa.

Strax ovanför skogen kommer första rastplatsen, här finns toalett, stuga, eldplats och en ekorre som du kan hänga med när du värmer maten över den öppna elden. Det finns ved lite längre ner och varför inte testa att hugga med en yxa?

 

Njupeskär ligger vackert i en inhuggning i berget. Det går alldeles utmärkt att gå hela vägen fram och fotografera och Dryden hjälper mig ta några porträtt när jag går in i vattenfallet.

Måste dock säga att det är en bättre sommaraktivitet då det slutade med en blöt och mycket kall Katarina.

 

Porträtten på mig i vattenfallet är fotograferade av Dryden.

 

Färden tar oss vidare tillbaka till ekorren och rastplatsen. Korren får smaka några chokladkex när vi andra äter rester och värmer oss vid elden.

Helena stannar själv vid vattenfallet och fotograferar.

Vackra Njupeskär från rastplatsen.

Porträtten av mig är fotograferade av Dryden.

Plötsligt börjar det snöa från ingenstans och stora vita flingor dalar ner omkring oss. Alla skrattar, ganska lyckliga, för egentligen finns det väl inget som är bättre än snö, eller?

Jag är ganska säker på att modella gör oss till bättre fotografer, så om du får chansen, lämna ifrån dig kameran och var med på bild. Det tar mycket övande innan man blir bra framför kameran. En kan tydligt se att Rania har övat, mycket.

   

Snön ringlar ner över granarna på vägen hem och alla är kalla, men glada.

Helena matar lavskrikan. Fototips: Använd ett plagg som sticker ut, som Helenas röda mössa, som blir fasligt bra på bild.

Vi avslutar med en fotostund hos vår vän Lavskrikan innan vi hoppar in i bilen och beger oss till Katta och en ljuv kväll framför en varm brasa.

Katarina

   

8 Comments

  1. Åh den här dagen, den kommer stanna hos mig länge länge. Jag hade så otroligt roligt tillsammans med er, naturen var magiskt fin och ja den ena saken efter den andra hänförde: vattenfall, snö och lavskrikor som åt ur handen. Wow!!

    Älskar bilderna på mig i all snö – så härliga! Och alltså äsch, jag har ju mest övat på självporträtt, inte att bli fotograferad av andra haha.

  2. Vilket jädra FANTASTISKT inlägg och jag håller med Rania hela vägen ut (förutom det där om att ha övat självporträtt) – en riktigt fin dag som jag också kommer ha i minnet länge och väl!

  3. Pingback: Njupeskär, trollskog och sagosnöflingor | Traveler's Edition

  4. Alltså jag bara älskar bilderna på Raina och snön! Du är duktig på porträtt, inte bara landskap. Och som vanligt helt underbara färger och stämningar.

    • Katarina says

      Tack så mycket! Gillar porträtt mycket så det vill jag jobba vidare med. ❤️

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *