Resor
comment 1

Är det alltid bara kvinnor i bokcirklar? Min bokcirkel i Söderhallarna och Mitt namn är Lucy Barton

Jag hör sorlet i bakgrunden, skratten efter en lång arbetsdag. Dofterna. Kaffedoften. Det finns för mig sällan något bättre än kaffedoft. Kanske den gnissliga torra doften av en välläst biblioteksbok kan fungera som en kaka bredvid, men annars är det inte mycket som slår kaffetåren. Jag slår mig ner bredvid min bokcirkelvän på caféet i Söderhallarna. Det är där vi träffas någon gång runt var sjätte vecka för att prata om den bok vi läst, en udda skara vänner, kollegor och så. Kvinnor såklart. Är det alltid bara kvinnor i bokcirklar? Kanske är det mest vi som läser tänker jag ett slag när min vän säger att de andra står i kassan. En flyktig tanke som inte får fäste, ej heller idag.

Söderhallarnas café visar sig vara den perfekta mötesplatsen. Vi träffas där tunnelbanan möter pendeln, där myllret av människor möter myllret av fåglar och här finns Tranströmer biblioteket, ett bibliotek rikt på ungdomsböcker. Jag hinner tänka att det är så vackert här, nästa gång ska jag ta med mig kameran, så det gör jag.

Den här veckan träffas vi för att prata om Mitt namn är Lucy Barton av Elisabeth Strout, författaren till Olive Kitteridge. Jag har egentligen inte så mycket att säga om Lucy Barton, mer än att det var en stilistisk njutbar skildring av nio veckor på ett sjukhus, hur det nu kan vara njutbart. Men en författare har den förmågan, att göra även plågsamma upplevelser njutbara utan att det är något avvikande med det. Mitt namn är Lucy Barton handlar om just Lucy Barton. Den handlar om mor- dotter relationen och hur enkelt den blir så skev och hur svårt det är att få den o-skev. Hur starka barndomsminnen hänger kvar, färgar och formar livet och personen däri.

Nästa vecka träffar jag min andra bokcirkel. Min andra bokcirkel borde ha ett namn så att det inte blir bokcirkeln ett och två och .. Ja, förslag mottages tacksamt! Men först kanske jag borde berätta något mer om den, så att ni kan bidra. Det får bli en annan gång.

Katarina

1 Comment

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.