Sammanfattningar
comments 9

Det tar ibland lite längre tid för hjärtat att komma fram till vad hjärnan visste från början- veckoresumé, v.10, 2017

En vecka har passerat i all hast sedan föregående veckas sammanfattning, En sista Stockholmssuck, som skrevs med vetskapen om att det sista vinteromtaget 2016/2017 troligen träffat Stockholm och att det nog var det sista jag skulle se på grund av min stundande resa till Schweiz.

Magiska vyer, roadtrippandes ner för slingriga alpvägar mot Leukerbad.

Inlägg från veckan

En sista Stockholmssuck- veckoresumé, v.09, 2017
Kiliaros fotoskola: Grunderna i porträttfotografering
Fotodagbok: Snöglädje med vänner på fjället
Klappa renar på samevisten Nutti Sámi Siida i Jukkasjärvi
Vykort från Adelboden

Blausee, nära Kandersteg

Resan under helgen

Jag har spenderat fem dagar i alperna, i skrivande stund fyra, tillsammans med Annelie och Malin, två fotografvänner som jag känner från en workshop på Island, för två somrar sedan.

Vi har upplevt Schweiz roadtrippandes med bil, med utgångspunkt i Adelboden där Malin huserar.

Blickandes ut över oändliga Adelboden- alpberg. Foto: Malin Huusmann

Jag vill flytta hit känslan

Helgen har kantats av berg, av en blå sjö, en vandring och ibland allt för slingriga alpvägar. Kontentan. Jag vill flytta hit.

Den där känslan som faller på när man är ute på vift och besöker nya ställen. Den där känslan som nästan alltid kommer krypandes har kommit med full kraft här i Schweiz. Varför är en inte född här? Tänk att få gå på alptur varje helg. Att se solens strålar sila ner över bergskammen till ackompanjemang av en kristallblå sjö.

Ja, varför är en inte född här?

Den perfekta siluetten. Adelboden-alpberg.

Det tar ibland lite längre tid för hjärtat att komma fram till vad hjärnan visste från början

Att komma ut i naturen får en verkligen att omvärdera livet och fundera på vad som verkligen är viktigt. Är det jobbet? Att jobba 8-17 och ge hela sitt liv till de där timmarna och pengarna som är viktigt? Eller är det att få vara ute och känna att själen är fri, att luften är frisk och att livet tuffar på i en lugnare takt.

Det må vara en enkel insikt men det tar ibland lite längre tid för hjärtat att komma fram till vad hjärnan visste från början. Jag köpte en t-shirt med det enkla men självklara budskapet i Luzern. Jag misstänker att det kommer bli en av mina favoriter.

Katarina

Min Årekopp fick hänga med. Foto: Annelie Johnsson

Tack till Auto Europe som sponsrat oss med hyrbil under resan.

9 Comments

  1. Jag tycker det är tvärtom. Hjärtat vet men hjärnan ska förnuftigt resonera om jobb, lön och allt det där.
    När flyttar du? 😀

    • Katarina says

      Ja så kan d också var. Ah! Första gissningen på vad mitt hjärtat nu vill 😉

  2. Pingback: Att fira födelsedag utomlands (eller inte) - RESFREDAG.SE

  3. Visst är det så. Och det ÄR läskigt att kasta sig ut i något nytt. Men känslan av att man följer hjärtat. Den är obeskrivbar.

    Tack för härligt sällskap i Schweiz. Vem vet vart vi styr nästa gång!?

    Kram

    • Katarina says

      Typ så. Vem vet vart det bär av nästa gång. Misstänker att det är något stoooorslaget.

    • Katarina says

      Ja jag vill flytta till många ställen. Framför allt ut i naturen. Saknar naturen. ❤ du? Du bor i sthlm va har jag för mig? Vill du stanna?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *