Resor
comments 2

Att andas Milano

Ett första stycke luft av en stad, jag aldrig planerat att besöka. En strejk som omkullkastat alla planer och fått resväskan att packa sig själv i ett enda virrvarr av bortglömda sommarkläder. Hemma i garderoben ligger fortfarande den svarta kjolen kvar, favoriten och med är en salig blandning av sommarklänningar jag inte minns att jag köpt. Men kanske är det bra ibland att tvingas att spontant ändra sin reserutt, hamna någonstans och i annat sällskap en vad en tänkt sig från början. Tvingas ur sin trygga tillvaro, ut i det okända och med en garderob en kunnat svära på aldrig ha ägt.

Att vakna upp till en italiensk storstad, i en vacker italiensk lägenhet i ett gammalt sekelskifteshus med takterass, där den ända vännen är Otis, en hiss i originalutförande, kanske ändå inte är att lämna sin trygga tillvaro. Det är att vandra rakt in i en trygg italiensk famn.

Första kvällen spenderas på den lokala vinbaren, med mozzarella, ljumma grönsaker, smakliga röror, tiramisu och andra efterrätter jag inte kan stava. Jag skriver, rad för rad när lamporna har släckts och de andra somnat och lovar mig själv, att imorgon ska kameran få undersöka varje vrå av denna lägenhet till sällskap av det först italienska kaffet vid resan, till doften av tung gammal stuckatur, kalla golv och en fransk balkong.

Katarina

2 Comments

    • Katarina says

      Tack för fina fina oändligt passionerade vackra kommentarer. De värmer alltid. ❤️

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *