Resor
comments 2

Lilla smycket

Bok – Lilla smycket, Patrick Modiano

Jag känner doften av Paris, av parisiskor med alldeles för mycket Paris över sig. Ljudet är svagt stadsligt, bilarna i alla kulörer och människorna mörkhåriga med skarpa ansiktsdrag. Gruset knastrar under fötterna när jag vandrar genom parken och känner doften först svagt. Det går inte att missta sig. Crepes och cider. Jag är i Paris, men hur kom jag egentligen hit?

lilla smycket patrick modiano

Lilla Smycket av Patrick Modiano

En bok på bara 128 sidor? Jag suckar av lättnad när det visar sig att bokvalet är en kort bok. Efter den långdragna I love Dick känns det skönt att få läsa en lite kortare en stund.

Men den här boken med sina alldeles lagom många tecken visar att det inte är omöjligt att få nobellpriset utan att vara långrandig, för det är precis det Modiano har fått, 2014. Och jag kan vänligt, objektivt, med mycket hjärta säga att det är han värd.

Lilla smycket visar sig vara som en påse Mariannelundskarameller. Gammeldags vackra, fantastiskt söta och bara sådär bra som Småländskt marknadsgodis kan vara. Värda att äta, fast en vet att en lägger på sig ett kilo här och var. Språket Modiano använder är av så hög nivå att en snabbt dras in i historien, rakt in i Paris, trots enkelhet.

Lilla smycket handlar om unga Thérèse som plötsligt får se sin mamma på gatorna i Paris, en mamma hon trott dog i Marocko för många år sedan. Mötet väcker nu Thérèses grumliga minnen från en inte så vacker barndom och river med Thérèses själ på vägen.

En melankolisk historia med mycket Parissjäl följer där vi får möteThérèse ensamma tankar längs Parisiska gator och tunnelbanestationer. Om sorgen och avsaknad av närhet. Om hur mycket skada ett barn tar av sin mamma, eller avsaknad av mamma.

En ömmande historia om en hund vävs in som en tråd i berättelsen- > Plötsligt dyker en hund upp i familjen och Thérèse knyter snabbt an. Rätt som det är en dag är mamman ute och går med hunden och kommer tillbaka med ett tomt koppel i handen. Känslan river i själen. Hur kan man göra så som förälder? Och varför? Varken läsare eller Thérèse lämnas utan förklaring.

Lite senare i boken möter Terese en apotekare som som blir hennes ankare och trygghet i ett annars för Teres inte så tryggt Paris. 128 välfyllda sidor, minimalitiskt och språkligt perfekt berättad historia som vaggar in en i Modianos värld. Kanske har jag snubblat över en ny favoritförfattare? En att bli besatt av, att sluka som en drog så fort tillfälle ges. Eller kanske är det bara den här historian som är fantastisk? Ett nobellpris skvallrar om att så inte är fallet.

Jag skriver snabbt ner ytterligare tre böcker av Modiano jag vill läsa med penna och papper på mitt att låna block

Passar den -> som älskar språk, Paris och att vaggas in i berättelser med subtila budskap och miljö. En bok lika fransk som baguetten, att äta långsamt till en kopp cappuccino vid foten av Montmartre.

Katarina

2 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.