Miljö
comments 7

Hållbar konsumtion och hushållets ekonomi.

Hamnade i en morgondiskussion med annan bloggare – Hållbara handlingar – efter mitt blogginlägg om Länge leve kläderna. Där tog han upp en intressant punkt, hållbar konsumtion- miljömedvetenhet och personliga resurser/ inkomst vilket började att gnaga.

Allt korrelerar i denna värld och har man mer pengar så finns det mer utrymme att konsumera för, det är självklart. Men det handlar i detta fall om att handla inte bara i volym utan också i kvalité. Har man mer pengar, kan man köpa prylar med mer kvalité. T ex, om jag köper en klänning för 10 000 kr och av god kvalité, är det troligt att jag kommer behålla den resten av livet (undantaget att jag då inte tillhör överklassen som kan hantera även så pass dyra varor som slit och släng). Idag gör allt fler valet att konsumera mindre och när man väl konsumerar, investerar man i något med kvalité. Allt fler men långtifrån alla.

Hållbar handling poängterar mycket klokt att ”Samtidigt är det inte alla konsumenter som har resurser nog att välja hållbara kvalitetsprodukter som också ofta är ett dyrare alternativ (i alla fall på kort sikt). Ja, alla har faktiskt inte råd att vara långsiktiga och hållbara, det finns mekanismer i vårt samhälle som gör det dyrt att vara fattig och svårt att vara miljökämpe om man har knappa omständigheter”

Att vara miljömedveten, det är att göra långsiktiga val och om man bara har pengar för mat dagen, är det svårt att ha råd att köpa en klänning för 10 000 kr när man behöver något nytt att jobba i. Klänningen är ett kasst exempel då de flesta av oss nog inte skulle anse oss ha råd med ett sådant dyrt plagg. Men den viktigare fråga jag som så många andra ställer sig i detta slit och slängsamhälle är: Har vi egentligen råd att handla lågpris?

Vi handlar fortfarande mycket på just lågpriskedjor som vi vet inte kan sälja en hållbar konfektion med skäliga löner för den anställde på den där textilindustrin i det avlägsna landet vi inte ens kan peka ut på en karta, när ett par byxor kostar 99kr när vi köper dem här. Men vi konsumenter fortsätter ändå att se till att dessa kedjor är tvungna att pressa sina priser för att vara konkurrenskraftiga genom att köpa just dessa byxor för 99kr.

Har vi då råd att handla lågpris? Det enkla svaret är nej. Vi måste dra ner på produktionen av textilier om den skall bli hållbar, långsiktigt. För att dra ner på produktionen är köpa bättre kvalité på de kläder vi köper nyproducerade, ett mycket bra alternativ. Men för att köpa bättre kvalité måste vi ha pengar som räcker till mat för mycket mer än dagen.

Som konsument idag har vi konsumentmakt och hög som låginkomsttagare kan vi påverka, om än inte i lika stor omfattning eller lika enkelt som bloggaren bakom hållbar handling pekar ut. Jag vill hävda att det är viktigt att vi sätter press på företagen med just kvalité. Är övertygad om att man idag med vilje producerar saker till lågkvalité för att folk skall just, konsumera mera. Kläder produceras med dåliga sömmar och tunna tyg, skor klarar bara en säsong och jackor är mer snygga än skyddar mot det busiga väder som de är tänkta att skydda mot. Låt oss inte ens gå in på området elektronik.

Second hand är ett bra alternativ för både låg som höginkomsttagare. Där finner man ofta kläder med bättre kvalité än de kläder man köper nyproducerade och till en rimlig peng. Dessutom har många av kläderna tvättats tidigare och har således mindre kemikalier i sig. Enligt Nordiska Ministerrådet i deras rapport Prevention of Textile Waste säljs endast en bråkdel av de kläder som samlas in av olika second handkedjor inrikes, så jag är säker på att det fortfarande finns otroligt många guldklimpar där ute, för oss alla att lägga vantarna på.

Miljö är en resursfråga i mångt och mycket, det håller jag med om. Dock vill jag inte att vi ska gömma oss bakom ”den som är fattig har inte råd” eller ”den som är fattig den har inte tid, den måste jobba istället” och liknande anledningar till att strunta i miljöarbetet. Om vi gör det är vi alla snart en planet fattigare. Men det behövs en ödmjukhet för att alla inte har lika förutsättningar idag att tänka på vad som är bra för miljön på lång sikt. Här länkas miljömedvetenhet och personliga ekonomiska resurser, slutligen ihop. Jag är säker på att en hållbar privatekonomi också innebär en hållbarare miljö då man om man har rätt förutsättningar också vill göra rätt för miljön. Min slutsats blir således att ett samhälle, där folk fortfarande lever för dagen, inte kan vara ett hållbart samhälle i längden, för miljön.. eller troligen inte samhälle som är mycket att ha överhuvudtaget.

Katarina

7 Comments

  1. Roligt att vår tidigare diskussion genererade en längre text om denna angelägna men också svåra fråga. Jag håller med om att (nästan) alla har valmöjligheter och därmed ansvar, samtidigt är förutsättningarna för valsituationen så radikalt olika beroende på hushållets socioekonomiska status. Med gott om resurser ökar möjligheterna och ansvaret kan jag tycka. Det gäller både i ett globalt perspektiv (vi i Nordväst borde göra mer än andra) och i vårt eget samhälle. Jag säger som evangelisten Lukas (12:48): ”Av den som har fått mycket skall det krävas mycket, och den som har anförtrotts mycket skall få svara för desto mera.”

    • Den var frågan klurig, helt klart. Kommer nog fortsatt tänka mycket just på denna biten och vad en ojämn fördelning av resurser gör mot våran miljö.

  2. Intressant diskussion. Mina barn handlar nästan helt och hållet second hand – vi andra gör det i viss utsträckning. Alla mår bra av detta – samhället också. Nu senast hade dottern inhandlat en kanonsnygg vinterrock i ull. Som ny och i skön design. 200 kronor. Vi brukar ta med våra kläder utomlands och skänka dem direkt.

    • Ja absolut. Var på en forskningsdag om just konsumtion på naturvårdsverket i tisdags och mitt nästa inlägg kommer beröra detta. Men just konsumtion är ett svårt ämne då det handlar om folks val och det är viktigt att inte skuldbelägga anser jag. Att den enskilde konsumenten känner sig skamsen när den konsumerar men att man kan göra andra val och ändå fortsätta konsumera om man gillar det. Gillar man att konsumera behöver det inte betyda att det inte kan vara hållbart som i din dotters fall. Sen tror jag att vi skulle må bra av att handla lite mindre, men nu pratar jag utifrån egen erfarenhet då jag alltid varit modeintresserad och då detta ofta inneburit att jag handlat alldeles för mycket och att då man får bättre kontroll på det och långsiktigt planerar mår man bättre. Ha det gött tills vi syns igen.

      • Mmm, tack. jag tänker ofta på de ungdomar jag har i skolan – de är 16-19 år och många av dem gillar verkligen mode och att shoppa. De flesta uttrycker nästan avsky för ”kläder som någon annan redan har haft.” Svårt. En tjej gjorde sitt projektarbete på att shoppa mindre och bara ekologiskt eller second hand. Hon problematiserade det genom att också ta reda på vad olika plagg kostar genom tillverkningsprocess och frakt. Det var mycket intressant och ledde faktiskt till att flera i den klassen omvärderade sina shoppingvanor. ha en fin helg – då kommer snart vidare om detta från dig!

        • Ja det gör det!. Har fokuserat på konsumtion i mina journaliststudier just nu och bloggen hjälper mig att reflektera ämnet. Jag tror att det behövs föredömen, såsom tjejen i din klass, för att ungdomar eller äldre ska göra nya val. Jag tror att om de ser någon annan göra det inser de att också de kan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *