Resor
comment 1

När vi hikade vilse i Alaska.

24e juni, 2018. Eureka Roadhouse, Alaska.

Vi äter pannkakor och det regnar. Eureka Roadhouse.

Vi vaknar i  Eureka Roadhouse på Eureka lodge. Vad är vad kan man undra. Men här bor vi i alla fall. Sista dagarna i Alaska börjar nu och ett gäng slitna svenska själar äter amerikanska pannkakor och det regnar ute. Men med fomo i Lena-kroppen får vi ju inte missa något så vi trotsar det föränderliga vädret och ger oss ut, ut bland barriga svarta träd och trygga Alaskabor.

Amerikanska pannkakor i går inte av för hackor, särskilt inte i Alaska. De smakar vanilj-gummi, ungefär. 

De svarta barr-spröt-träden.

Svarta barrträd jag inte riktigt minns vad de heter. Jag tror faktiskt de bara kallas sprouts. Eureka Summit.

Vi har spanat in Eureka summit på kartan och där stannar vi och fotar. Jag tror ingen av oss minns Eureka summit för här var det plant. Funderar fortfarande på varför den heter summit? Här är massa av svarta barriga träd som ser ut som de brunnit, men den trädsorten är visst vanlig här. ”Hej herr skogsägare, jag vill köpa ett träd.” ”Vad får det lov att vara?” ”Ett som ser ut som de varit med om en skogsbrand, tack, gärna med en glaciär som bakgrund. ” Jag tror de kallas sprouts men jag vet inte varför. Utsikten är vacker i alla fall.

Sheep Mountain Lodge.

Älgen i växthuset. 

Om jag inte kan få ett svart barrträd vill jag ha en älg i ett glashus. Sheep Mountain Lodge.

Vi åker vidare mot Sheep Mountan lodge. Vi köper en kaka av en snygg kille men först kollar vi in älgen i växthuset, för det känns helt normalt här. Klart det inte ska regna på den uppstoppade älgen förstår du väl! Jag har i förbiegående upptäckt Alaska appen ”The Alaska App” (har vi en Sverige app måntro och vad finns i den?) våra sista dagar i Alaska och här spanat in hiken Lions head. Killen med kakorna i kassan säger att Lions Head, den är rätt extrem. Pyttsan tänker vi, här är allt överdrivet, men tji får vi. Fast först går vi vilse hur nu det kunde hända med den fantastiska vägbeskrivning som killen med kakan och appen ändå ger.

Glada bönor på tur.

Vilse går vi men glada är vi.

Vi parkerar bilen var vi tror är rätt, vänster ner i svängen och så där på en vändplan av något slag. För så ungefär säger vägbeskrivningen. Visst stämmer inte riktigt vägbeskrivningen tänker vi såklart, men vad gör väl det, han var säkert bara otydlig. Eller är det kanske Alaska appen som lurar oss? Jag minns inte riktigt längre varför vi hamnar här men vi gör det på ett glatt sätt, för vi vet helt enkelt inte att vi är vilse, fören vi gått säkert en kilometer nerför bland slask och fröiga barrträd. Så kan det gå när inte haspen är på men vad är väl en roadtrip i Alaska om vi inte går åtminstone lite vilse?

Katarina

Hmm, är vi verkligen rätt?

Aja, vem bryr sig, vi fortsätter ändå.

Fröelifrö.

Saknar ibland mitt blonda rufs, men nu är det rött, så det så. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.