Yrande snö och ohämmad sol på Ishotellet i Jukkasjärvi

The finns magiska platser och så finns det ställen som är unika. Ishotellet, med sina 27 år på nacken är ett sådant ställe. Böljande blå is från Torne älv, karvad till det mest fascinerande av konststycke, ligger det där i norra Sverige och väntar på besök från världen över.

Vädret under vår norrlandsvistelse var minst föränderligt. Det började med yrande blöt snö och slutade med 20 minusgrader och krispig vinter. Fantastisk om du frågar mig. Lite besvärligt, om du frågar min kamera.

Sikten, när vi parkerar bilen vid ishotellet är ogenomtränglig. De där fantastiska instagrambilderna en i bland kan fåfängt drömma om förvinner ur tanken och en hoppas istället på det bästa. Vädret, hur omständigt det än är, får en ändå att le. För hur vackert är det inte med stora vita svallande snöflingor.

Helena och Sofia, dryper av snö.

”För oss är den naturliga skönheten och den unika historien som finns i varje enskilt isblock en inspiration som aldrig går att hitta i konstgjord is”, Petra W Lindh, ishotellet.

Den vilda Torne älv och ishotellet

Den vid namn magiskt vackra Torne älv, Sveriges största och vildaste älv förser ishotellet med sin is. Isen skördas på våren, när den vuxit sig stark.

Duortnoseatnu, det nordsamiska namnet för Torneälv, klingar mystiskt i öronen.

För visst ligger det en särskild mystik över fjällen och älvarna i norr. Som en fornnordisk saga från långt svunna tider och levesätt. Jag drömmer om att stå vid älven och blicka ut och höra isen knaka och älven forsa hetskt.

Drömmar om att bo kallt

Att dra täcket upp över haken och se ångan från andedräkten när det är alldeles tyst och lite halv-dunkelt runt omkring. Vem drömmer inte om det?

Inte jag. Iaf inte till en början. Jag, Sofia och Helena bodde inte på ishotellet när vi var där och det var inget jag funderade på eller ens ville göra vid tillfället men efter att ha kommit hem så går mina tankar ändå att tänk om en skulle testa och att krypa ner i den där termosovsäcken. Att känna renfällen under ryggen och kylan på näsan?

Hur du bor kallt

Ishotellet har både varma och kalla rum. Tempen i själva hotellet ligger alltid mellan -5 och -7 grader och då det var varmare när vi kom upplevde en det som att en gick från mysig vårvinter rakt in i isig vinter. Det gäller alltså att ta med sig varma kläder och framför allt ett skönt varmt underställ. Termosovsäck gjord för mycket kallare temperaturer än ishotellet, får en låna.

Läs mer om hur det funkar att bo på ishotellet.

Den vackra kyrkan är mäktig och hallen en går ner för att komma till kyrkan.

Kyrkan ligger i den del som smälter bort varje år.

Hej hej is! Skulle inte du vilja gifta dig här?

En bar i is

Ishotellet är vida känt för sin bar. Visste du att det finns en motsvarighet i Stockholm som körs av ishotellet i Jukkasjärvi? Av en slump såg jag den när jag tog Arlanda Express häromveckan.

På ishotellet kan en dricka drinkar, såväl med alkohol som alkoholfria och drinkarna serveras i glas av is, såklart. När tre resebloggande tjejer entrar baren blir det mest foto och inte så mycket dricka som gäller, även om vi testade en drink var. Vad innehållet var förtäljer inte historien..

Helena och Sofia med varsin rosa drink, för fotostundens skull.

Designa din egen svit

Visste du att det är olika konstnärer som designar de vackra rummen varje år? Om du är konstnär kan du ansöka om att designa din egen svit här.

Uppleva tillsammans

Ishotellet upplevs bäst tillsammans. I kylan vill man ha någon att krama och dela kyliga minnen med.

Katarina

14 Comments

  1. Häftigt, och fin fina bilder som vanligt 🙂 Jag har varit på isbaren i Stockholm men skulle nog hellre vilja åka till Jukkasjärvi förstås 🙂

    Varje år så anordnas World Ice championship i Fairbanks, och vilka isskulpturer som skapas, så himla häftiga. Får skriva en bloggpost om det kanske. Jag har även varit på Aurora Ice Museum i Chena hotsprings, där har de också en isbar, fast glasen är som cocktail glas, fast i is 🙂

    • Katarina

      Jo isbaren har olika glas. Till champagnen har de typ stora bägare som känns som en graal typ. Haha. Har du varit på isbaren k sthlm? Så roligt sammanträffande ändå. Men du har ju massa iserfarenhet. Det skulle def vara intressant att läsa om. ❤

  2. Wow! Så fina bilder och jag tappade lite andan av kyrkan. Men även om det är strålande vackert så känns det lite kallt. Inte så konstigt förstås men jag skulle gärna göra ett besök på hotellet och uppleva ismagin. Det ser ut som i en film. Stålmannens näste liksom.
    Ha en finfin helg!

    • Katarina

      Haha ja Stålmannens näste precis! ❤ ingen kryptonit dock. Ja det är ganska kallt av förståeliga skäl men samtidigt helt vindstilla så inte så kallt som en kan tro ändå. ❤️

  3. Katarina dina bilder!!! Jag som precis varit där kan verkligen intyga att du fångar känslan mycket bra. Gillar särskilt alla bilder där snön yr, riktigt snyggt jobbat!

    • Katarina

      Thanks Linda! Haha ja snön är ju inte riktigt mitt påhitt. Den bara var där liksom. Men det var himla murrigt och fint. ❤

    • Katarina

      Ja jag med. Som singel. mjae. Kan bli kallllt. Men som osingel. Absolut! 🙂 Fast är lite fascinerad och funderar på hur det funkar att sova där. Så kanske att jag investerar i mig själv till nästa vinter.

  4. Alltså. ”För visst ligger det en särskild mystik över fjällen och älvarna i norr. Som en fornnordisk saga från långt svunna tider och levesätt.”. Men ja! Exakt så. Jag har samma tankar. Om ödsliga vidder, de djupa skogarna, älvarna som river fram och hur det kan ha sett ut för några tusen år sedan när de första människorna bröt tystnaden här. Fascinerande.

    • Katarina

      Ja och få bo mitt ibland det är ju lite fubbigt tycker jag. Stockholm påminner inte mycket om svunna tider precis. Andra svunna tider kanske, om Cornelis Wreswijks söder och Astrid Lindgrens Vasastan, men inte någon fornnordisk saga precis. Ute på vidderna känns närheten till just det fornnordiska sagorna så stark. Älskar fjäll.

  5. Det är så kul att läsa andras beskrivningar om det här ishotellet som jag besökt så många gånger i mitt liv (pga uppvuxen i Gällivare). Då kändes det så himla vanligt och så nu, när man bor långt ifrån och ser det från alla andras perspektiv, känns det liksom lika häftigt som det faktiskt förtjänar. Och jag har aldrig funderat över att bo över en natt jag heller, men nu har tanken slagit mig också att det vore en upplevelse…

    • Katarina

      Ja eller hur? Känns som att det är något man vill droppa till barnbarnen sen ”när jag bodde på ishotellet skulle du varit med. Det var fem minus. Kan du fatta att mormor har sovit i -5 grader”. hahah typ så..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *