Smaken är som baken, delad; ett uttryck jag ofta hörde som barn. Men det är inte det här jag vill säga med det här inlägget. Däremot att smaken är tillbaka! Wow inte fake news men good news (!) och vi har också testat positivt för antikroppar. Allt bra på en gång! Hade gärna firat med kroppkakor bums, men då jag är vegetarian är de så svåra att komma över, även om Pelikan minst sagt har fantastiska sådana. Så vi firar med mat, mat och rökta räkor med aioli från fiskhandlaren nere på byn.

Egentligen är jag lite sent ute med det här inlägget. Smaken kom faktiskt tillbaka redan efter tio dagar, i alla fall lite sakta. Det var lite svajigt där i början, så ville inte jinxa och berätta, lite som när en träffat en ny. Tänk att man kan sakna något så himla mycket som man kan sakna smaken. Den var saknad mer än en förlorad barndomskärlek, vill jag lova.

Jag fortsatte att fotografera maten under tiden smaken var förlorad men sakta kom tillbaka. Vi fortsatta smycka maten, för att göra den åtminstone lite mer lockande och lite mer lockande blev den.

Ibland inbillade vi oss att vi kände smak och lukt och jag kunde hojta till Erik ”nu, nu, nu känner jag det” för att i nästa stund känna absolut ingenting. Viljan är stark ibland, eller inbillningen, som Erik trodde det var.

Det finns i alla fall något att prata om när en förlorat smaken, nämligen hur mycket smak en känner. ”Hur luktade duschcremen idag, för mig luktande den nog ändå lite?”, ”Ingenting!”, ”Nähe, ingenting.”

Och så plötsligt en dag började duschcremen lukta igen. Förvåningen! Där var det, luktsinnet. Det hade inte helt nysts ur näsan och försvunnit med vinden i alla fall.

Med luktsinnet började livet på något vis återkomma. Visste du att en del av livsglädjen sitter i lukt och smaksinnet? Du hittar varken svaret, lukt eller smak på wikipedia, men däremot hos mig i mitt skafferi.

Efter en stund, ganska precis strax efter vi blivit friska släpptes antikroppstesterna fria i Stockholm och efter några dagar bokade jag och Erik tid på Stockholm Waterfront för ett antikroppstest.

En futuristisk sci-fi känsla infann sig i kön, på några minuter invallade i små bås som de tamdjur vi är, stuckna med en nål av någon i full skyddsmundering och sedan utsläppta i frihet.

En arbetsdag senare kom provsvaret, vi var inte antikroppslösa utan båda två hade minsann antikroppar! Så inte hade vi haft inbillningssjuka heller.

Livet efter viruset och med antikroppar känns lite bättre. Det känns friare och en känner sig inte lika rodnande skyldig när man hostar i armvecket eller tilltalar en pensionär.

Så nu får sommaren komma med allt vad den har att erbjuda, kroppkakor, fjällmark och gärna lite frihet efter att ha varit instängd inom ramen för lägenhetens fyra väggar en vecka för länge, tack.

Välkommen virusfri sommar, vi har väntat på dig.

Katarina