All posts tagged: Sverige

Följ med ut i naturen. Vandra Bergslagsleden genom Tiveden.

Reklamsamarbete.  På vissa platser hör man hemma, lite mer än på andra. Skogen är en sådan plats för mig, en plats att krypa in i. Ett ställe att låta mig själv få vara den jag är. Ett naturbarn. I Tiveden får jag chansen att vara ett skogsbarn, det bästa av naturbarnen. Här vandrar jag in i barrskogen, omhuldas och får vara. Här läker sår, här skapas glädje och här finns liv. Jag har besökt Tiveden två gånger och känslan är den samma. Tjockt, murrigt och hemtamt. I Tiveden bor hästarna och näckrosorna. Följ med ut i naturen. Vandra Bergslagsleden genom Tiveden. I naturen kan man vara ensam, eller med varandra. I juli, sådär lagom i början av min sommarsemester var jag och Sofia, naturbarn och skogsbadare, i Tiveden för en stund naturrekreation, eller som Sofia säger det ”att skogsbada och se på blommor längs med Bergslagsleden”. Det här inlägget är tillägnat min kärlek till naturen och till Tiveden, till djupa skogsandetag, rasslande granris och gnäggande hästar. När jag var liten hade jag en häst som hette …

Hästarnas och näckrosornas Tiveden

Reklamsamarbete.  19-21 juli 2019, Tiveden. Solen glimmar i Sofias ansikte när bussen skuttar fram mot Bålsta. Vi har gått upp i arla morgonstund för att komma med tåget till Laxå, härifrån. Lägenheten ligger sömnig kvar och andas semester när jag knyter mina kängor och beger mig mot Blåsut tunnelbana. Det känns alltid krävande att gå upp klockan fem, men alltid belönande i morgonsolen när en inser att dagen kommer bli så mycket längre nu. Jag lämnar lakanen i ett virrvarr med svett på sommarryggen ty det har återigen blivit värmebölja. Jag möter Sofia på Centralstationen och hon är är där tidigare än jag. Vi brukar varva vem som är först och idag är Sofias dag. Det är tur att hon är här, för jag är sömndrucken och vet knappt att det är ersättningsbuss för tåget vi ska ta. Efter lite skutt, byte från buss till tåg allt i banverkets namn så landar vi i Laxå. Vi är påväg till Tiveden för en helg med vandring, ridning och annat mys. För att naturen skall bli tillgänglig …

Roadtrip-tips till Värmland och Bergslagen

Reklamsamarbete med Hyrbilguiden.se Jag saknar mitt Bergslagen, det ställe jag jobbade och trivdes så bra. Jag saknar värmlänningarna och de djupa skogarna och jag saknar att sitta bakom ratten och fara förbi tall och gran på min väg mot Hagfors och jobbet. Jag saknar sammanhållningen på jobbet och fikat i Munkfors. Jag saknar glassen, turerna över kullarna till Sunne och stillheten ute i skogen. Så jag tänkte att det var dags att åka tillbaka, fiktivt i alla fall och dela med mig av alla mina bästa tips till Värmland och Bergslagen, för dem vill ni väl ha, inte sant? Bondlandskapsvackra Värmland. Roadtrip genom Värmland och Bergslagen Det har väl inte gått någon förbi att det numera går att resa klimatsmart inom Sverige. Att ta tåget några timmar och sedan plocka upp en hyrbil för att bege sig ut i det nära belägna och att semestra hemmavid är det nya svarta. Karlstad är faktiskt på alldeles lagom avstånd från Stockholm för en liten weekend, så där så det inte blir jobbigt att åka hit. Hit kommer …

Fotodagbok. Salvador Dalí i Stockholm och den fasta utställningen på Moderna museet

17e februari – Stockholm Salvador Dalí är i Stockholm, tänka sig. I alla fall tre av hans statyer som går att finna vid Brunkebergs torg, i Kungsträdgården och vid Norrmalmstorg. Sen finns en hel radda till på Antikmässan. Statyernas samlade värde är 80 millar står det att läsa så känner du att du behöver lite extra pengar finns det att hämta på ovan nämnda platser, lite svårt bara att ta med hem i fickan då statyerna väger några ton pga helt gjorda i brons. Men men, skam den som ger sig. Gustaf och jag tog en tur förra söndagen och kikade på två av dem, den vid Persistence of Memory vid Brunkebergs torg och The Nobility of Time i Kunsgträdgården innan vi vandrade vidare till den fast utställningen på Moderna. Det var länge sedan jag var på Moderna, konstaterar jag, men den fasta utställningen är fortfarande gratis, så tips till när slantarna tryter i vår. Katarina  

Ödet har bestämt, jag ska gifta mig med Olle. En weekend på Thorskogs slott.

Vad har Bush den äldre, Benazir Bhutto och Tommy Körberg gemensamt?  Strax ovanför Göta älv på en egen kulle ligger Thorskogs slott, ett renässansslott i tegel och en jugend oas som samlat fler stjärnor än de som var på slottet 2009-2010 då tv-serien Stjärnorna på slottet spelades in här. Välkomnande, romantiskt och exklusivt på samma gång, har Thorskogs nu även haft äran att husera mig, Sofia, Lena och Jeanette, på en slotts-vinterweekend. Tre nya stjärnor på slottet blickar ut över Göta älv-dal. Bo på ett slott. En weekend på Thorskogs slott. Vi kliver innanför dörrarna på Thorskogs slott en sen fredagkväll i början av februari och det känns som att kliva innanför dörrarna till ett privat hem och en mycket stor villa. Slottet, som på ett historiskt foto på väggen vittnar om, är en jugend oas med utsikt över Göta älvdal. Här vill jag, Lena, Sofia och Jeanette genast flytta in, bland murriga röda mattor, tjocka mörka tyger och mysiga genomtänkta hörnor. Slottet andas livsverk och har en gedigen historia som den anställde Anders, en av …

Aspuddens bokhandel och röda linjen mot Norsborg

4-10 februari, 2019 Det har varit en lång vecka hemma vid Globen. Jag har varit sjuk och jag utvecklade en riktigt mansförkylning denna gång. Vi kvinnor kan visst få dem också, ska det visa sig. Jag gick hem från jobbet i måndags och gick aldrig tillbaka, jag lämnade helt enkelt inte soffan fören i fredags när jag på stapplande kalvlika ben tog mig ner för trappen och ut i solskenet i Enskede. Alldeles nyss fick jag ett sms om att läkarintyg behövs dag 8. Ja, tack för påminnelsen Previa, men jag tänker gå tillbaka till jobbet imorgon. Att vara sjuk tär på mig och på mitt hemmabibliotek. Med svag darrig ursäktande röst lyckas jag övertala bibliotekets kundtjänst på telefon att flytta fram mitt tvåveckors-lån till söndag. Eller egentligen, kvinnan på linjen hör min misär och erbjuder sig att flytta fram lånet till söndag när jag som en mycket lite människa frågar ”vad kostar det att lämna tillbaka en bok en dag för sent?”. Man vill ju som bibliotekskund inte ha en anmärkning och det är …

Med tåg till Göteborg och Thorskogs slott

1 februari, 2019. Stockholm till Göteborg. Vi har sett fram emot det så länge, att ta Blå tåget till Göteborg. Restaurangvagnen! Den där restaurangvagnen. Men Blå tåget ställer in så vi får åka SJ. Första klass är det åtminstone, för att Lena tycker det är viktigt att vi slipper fotbollslagen. Första klass är inte fy skam det heller även om vi tror vi ska få bullar men får clementiner. Så vi kompenserar det snabbt med en IPA och chips. Skam den som svälter sig på en tågresa, liksom. När fyra kvinnor ses pratas d om livet. Vi pratar ideér till en workshop. Vi pratar romantik, hopplös romantik. Sofia är hopplös romantiker, men det vet vi ju redan. Det där att vara hopplöst något, ställer verkligen till det men ger intressanta perspektiv på kompromisslöshet. Är vi kompromisslösa eller kommer vi att nöja oss med mindre till slut? Res med SJ från Stockholm till Göteborg. Tågvärden verkar älska att ge information och vi vill att han ska vara tyst. Vi är försenad och ju mer försenade vi blir …

Tankar och ting från norra Gotland. Kyllaj och Prima gård.

Vad som skulle bli ett inlägg om Gotland, blev nu tre, för att Gotland har så mycket att säga. En tredagarsdagbok från 23 till 25e e november, Gotland med Sofia. 25e november – Kyllaj och Prima gård. Sofia och kaffekopps-betjänten Morgonen börjar utan räv, med en promenad över Heden. Sofia (nästan)bor  i Malms-Kyllaj naturreservat, bland raukar och andra stenar. Vi ångrar så snart vi gått ut i soluppgång att vi inte kokade kaffe och tog med oss. För vad går upp mot en soluppgång och en kopp kaffe? Inget. Absolut inget. ”Man skulle ha en kaffekopps-betjänt som kan räcka kaffekoppen”, en av alla tankar när kaffesuget sätter in. Kanske kan det komma ett RUT – avdrag för det framöver, Sofia. Malms – Kyllaj naturreservat. Vi får vårat kaffe till slut, på Prima gård. Vi får vårat kaffe till slut på Prima gård. Här har de eget kaffe från Gotlands kafferosteri och roliga smycken med citat. Örhängen som passar mig som handen i handsken med budskapet ”kan” och  ”ske” på vardera hänget likväl som ”one” ”day”. …

Tankar och ting från norra Gotland. Fårö.

Vad som skulle bli ett inlägg om Gotland, blev nu tre, för att Gotland har så mycket att säga. En tredagarsdagbok från 23 till 25e e november, Gotland med Sofia. 24 e november Jag ser en räv! Springer ut i trädgården i pyjamas men räven är redan borta. Vi tar färjan till Fårö. Jag läser på hemsidan medvetenkonsumtion om hållbart resande. Man kan lära sig även fast att en är 34 år. Fårö är verkligen Bergmans ställe. Jag älskar hur vackert det blir på foto, vad man än gör. Fårö i november Så om man ska förbereda sig så är det väl på att man faktiskt kommer att frysa hur man ännu må göra. Gamla hamn. När man kommer till Fårö så vet man att det är blåsigt. Men hur förberedd man än är fryser man ändå så om man ska förbereda sig så är det väl på att man faktiskt kommer att frysa hur man ännu må göra. Vi kör vår lilla hyrbil från Mickes, medsols runt Fårö, och stannar där vi har lust. …

Tankar och ting från norra Gotland. Furillen och Fårösund.

Vad som skulle bli ett inlägg om Gotland, blev nu tre, för att Gotland har så mycket att säga. En tredagarsdagbok från 23 till 25e e november, Gotland med Sofia. 23nov. Furillen och Fårösund. Vi kommer med färjan mitt i natten och plockar upp vår hyrbil från Mickes biluthyrning. En skruttig volkswagen och jag tänker att jag nog aldrig kört en volkswagen förut. Sen kommer jag på att det har jag ju visst det, innan jag köpte den bilen jag nyss sålde provkörde jag en Bubbla för att det då var min drömbil. Vi är framme kl 01 på natten när vår traktor tagit oss hem. Sofia kör och bra är väl det för det är alldeles mörkt och jag har knappt varit på norra Gotland tidigare och inte i mörker. Jag har en liten prick på mitt vänstra smalben som alltid varit där som gör mitt ben, lätt att känna igen. Favoritstället i Sofias familjs sommarhus, bastun. Jag vaknar tidigt och njuter av utsikten i trädgården innan Sofia kommer ner. Jag springer runt i …

Om att bestiga Kebnekaise första gången – en nybörjarguide

5e aug – Det där berget. Om att bestiga Kebnekaise för första gången. Det var ett tag sedan det hände och kanske något de flesta skulle outat med en gång. Det där att bestiga Sveriges högsta berg, Kebnekaise. Nej jag vet, jag är inte som alla andra, jag lider inte av ”maraton löpare till vardags, bestiga as coola toppar på helgen” – syndromet ”, tyvärr. Min första tanke var och andra sidan ”jag klarade det” men följdes inte av ”jag måste tala om det på stört”. Jag kände mig mig mest bara ledbruten och trasig och som att jag inte ville rekommendera att hoppa upp på det där berget till någon. Men enough said om mig, det här inlägget kommer ändå handla om Kebnekaise, som med sina 2097 m är vår stolta högsta svenska punkt i bergskedjan Skanderna. Sydtoppen som består av snö förändras i höjd över året och 2097 m är ungefär var toppen var i höjd när vi var där i somras. Vad som följer är en nybörjarupplevelse av att bestiga Kebnekaise. Vill du …

Fotodagbok: Med helikopter från Kebnekaise till Nikkaluokta

6e aug – från Kebnekaise fjällstation till Nikkaluokta Dagen efter vår topptur upp på Sveriges högsta berg, Kebnekaise för den som inte kan sina berg, det jobbigaste äventyret i mannaminne är mina fötter trötta, kroppen bruten och jag minst sagt sugen på att komma hem. Det är nog svårt att förstå hur dagen efter en massiv ansträngning känns men just här och nu så känns helikopterturen från Kebnekaise fjällstation tillbaka till Nikkaluokta, om än förbestämd av min kompis Linda som så gärna velat flyga helikopter, lite som en skänk från ovan. Det visar sig också vara utöver vila för ett par trötta vandrarfötter ett kuligt äventyr i sig att se allt från luften, se lanskapet en nyligen kämpat sig genom till fots och känna lite il i magen på köpet när piloten skojar med pojken som får äran att sitta fram med inget annat än en panoramavy över Sveriges vackra sjöar och berg framför sig. I foton. Katarina Flygturen på sträckan Kebnekaise till Nikkaluokta flygs av Kallax flyg och går dagligen för att hämta trötta vandrare och …

En muslåda, en kåtöl och att göra en Sally. Hotell Lappland i Lycksele.

7aug – Jokkmokk – Lycksele till Hotell Lappland på en pressinbjudan Jag vaknar och sträcker ut fötterna ur tältet. Det är varmt. Vi är mitt på en öppen gräsyta vid en parkering, en rastplats vid polcirkeln utanför Jokkmokk. Har du varit där, så långt norr ut menar jag? Rastplatser har kommit att bli vår bästa vän under vår roadtrip runt Norrland. Här träffar vi Berit och Ove Bylund från Härnösand, i alla fall minns jag deras namn som så, som sitter och dricker sitt stormkökkokade kokkaffe på bänken bredvid tältet. Jag går fram till dem i pyjamasen. Strax nedanför Hotell Lappland vid parkeringen. En selfie i spegeln av en slagen hjälte. Lobbyn på Hotell Lappland. Ett samtal om allt mellan himmel och vandring. Jokkmokk. Det är märkligt det där när en möter människor och samtalet börjar två steg in. Vi, jag och Linda, Berit och Ove, vi pratar om allt mellan himmel och vandring. Ove har gått leden som börjar någonstans runt Kilpisjärvi till Abisko. Jag vet inte riktigt vilken led det är men den …

När sjöbotten blir blottlagd kommer sanningen fram. Gullringen.

6 oktober – Gullringen Småland Åker hem från Stockholm. På vägen hem fotar jag kor. Älskar kor. Det är äpplen överallt. Det är visst ett äppelår ska det visa sig på nyheterna och på grannens trädgård. På kvällen går mamma och jag runt dammen i solnedgång. Först äter vi potatismos. Det är inte skälet till att jag är hemma, men sätter knorr på tillvaron, det här att man tömt Kvarndammen, den lilla sjön på baksidan där jag vuxit upp. Den har inte varit tömd sedan 60 – talet enligt mamma. Anledningen är att de ska byta dammluckan för att den återigen ska fungera för kraftverket nerströms som renoveras. Ett roligt projekt att följa även från Stockholm där jag måste erkänna att en sjöbotten är ju minst sagt intressantare en vad en först kan tro. Här hittar vi rostiga hinkar, kvarnstenar, stora musslor, avhuggna alar, golfbollar och oljigt vatten. Alla fiskar har dött och den som renoverar kvarnen ska plantera nya. När sjöbotten blir blottlagd kommer sanningen fram. En ögonöppnande mordor-sanning. Jag följer spåren av vad som …

På eftermiddagen tar jag tunnelbanan till Hallonbergen.

1e okt – Stockholm Till frukost så pratat vi arv och miljö. Vad är genetiskt och vad är miljö? Den ständiga frågan. I DN Kultur står skrivet att hämndfantasikulturen bland kvinnor är på frammarsch, ett år efter MeToo och allt. Väl tajmat. Lika tajmat som vårt nya jobbsystem, tajma som lanseras idag. Ett system som mäter arbetstid eller vad vi faktiskt gör med den. Något jag funderar mycket på. Vad gör vi egentligen med vår arbetstid. Ofta känns det som att jag svarar på mail och det är det jag gör. Kommer skriva det i tajma. 8-16.30 – svarar på mail (för att inse att det gick inte). Någon säger att tajma är direkt kopplad till lönen och att en kommer få löneavdrag om man inte gör den. Funderar om det gör någon skillnad för mig. Jobbet gav ändå hela min lön till SATS denna månad så vad spelar det för roll om de tar mer? Sofia är hemma från Grönland. Jippie! På eftermiddagen tar jag tunnelbanan till Hallonbergen. Jag älskar den tunnelbanan, så himla …

Fotodagbok: Promenad till Kebnekaise fjällstation

4e aug Nikkaloukta – Kebnekaise fjällstation Det var länge sedan jag bloggade om nutid. Jag funderade på om jag skulle göra det idag, men har så mycket material kvar från mina sommarresor och vill så väldigt gärna komma genom det att jag fortsätter med mina tillbakablickar. Ibland är det så. Att en vill avsluta något, för att kunna gå vidare, denna gång är det nog för att komma vidare mot hösten och kommande vandringsresa på söndag som jag berättar mer om då. För nu ska jag snart ut och resa igen! I somras gjorde jag och Linda en fantastiskt roadtrip genom Tornedalen, förbi fjäll, älvar och troll och avslutade med Kebnekaise, eller det där berget som jag har kommit att kalla det. Det där berget som har satt sina spår djupt i min vandringssjäl. Jag har nu kommit till redigering av bilderna men inte längre än så och det tar emot, för jag minns hur jobbigt det var, både psykiskt och fysiskt. Däremot har jag tagit mig genom vandringen från Nikkaloukta in till Kebnekaise fjällstation …

Fikan är bra och kossorna gulliga – Gammelstad kyrkstad

3e aug -Luleå – Nikkaloukta via Gammelstad Kyrkstad Vaknar tidigt, trots sovmorgon. Hoppar in i duschen och duschar för första gången på långa dagar. Det är konstigt hur snabbt man vänjer sig vid att inte duscha, sitt förfall och hur nöjd en snart blir med det. Inget smink, inget rent hår men glädje. Köket jag inte sett på 10 år. Sist var det paltmatlagning och nu fruktsallad. Ge mig en stuga eller två. Tänk vad tiden går Att sova över hos en barnfamilj innebär också alltid säker frukost. Lillan är såklart uppe och Percy som jobbar lite/ semestrar lite samtidigt. Vad det nu heter när man semestrar och jobbar samtidigt, semjobbar? Det var så längesedan jag såg honom. Precis innan resan upp till Luleå påminner Facebook mig om när jag står i samma kök och kikar på paltmatlagning i början av min Facebook- karriär. På den tiden bodde Percys pappa i huset och nu Percy själv med dotter och dam. Tänk vad tiden går. Världsarvet Gammelstad Kyrkstad Planen för dagen är världsarvet Gammelstad kyrkstad. Det …

Dagar vi minns

Sammanfattning med mobilbilder av roadtrip genom norra Sverige -> Stockholm – Karesuando – Haparanda – Luleå – Nikkalouka – Lycksele och åter Stockholm. 27e juli till 8 aug. Den där känslan, när en landar hemma i soffan efter hundratals mil i bagaget. När foten är stel av gaspedalen och hjärnan alldeles fartblind. Det är en särskilt känsla. After frihets – känslan. Just den känslan fyller nu mitt hjärta, omhuldar det och får mig att småle när jag sakta bläddrar genom alla de där mobilbilderna som blivit tradition efter en semester, som sammanfattar den så bra. Stockholm är inte längre varmt, idag är det 16 grader och regn, men väderprognosen visar värme till veckan. Det känns som att den meningen aldrig slutar att skrivas och till sällskap av väderprognosen är nu mitt hjärta varmt av dagar i Karesuando, Tornedalen, Haparanda Skärgård och ansträngande stunder uppe på det där berget. Det där berget som tog mitt hjärta och överansträngde det. Dagar jag minns. Dagar att ta fram när hösten pockar på och nu vädret sakta vänder. Här …

Hälsa på mig nu eller om tusen år i Haparanda

1 aug – Kattila – Haparanda (Seskarö) Vi vaknar i Kattila som kokta fiskar och Linda jämför tältet med en slow cooker. ”Man märker ju inte ens att en dör. En gör ju det så gradvis”. Övertorneå kyrka. Övertorneå. Vandringsbloggen skojar om sitt frissiga hår och jag ser ut som Jesus. Bra start på en morgon, men vi stannar här. Äter frukost och pratar dagar och tid. Jag börjar tappa uppfattningen om just det och det blir allt svårare att veta hur och var en befinner sig. Jag läser Kom och hälsa på mig om tusen år på klipporna i Kattila Jag läser Kom och hälsa på mig om tusen år av Bodil. Några rader triggar alltid min skrivlusta. På klipporna i Kattila blir det jobbigt för jag har inget att skriva på. Min dator har konstant slut på batteri och det finns ingenstans att ladda den. Mycket i Tornedalen är stängt, så och den restaurang som med sin skylt lurar med sina öppettider här i Kattila eller skylten för soluret i Pajala. Skylten finns, …

Vi gör Pajala

31 juli Pajala – Juoksengi Vi vaknar upp mitt i Pajala. Känslan av  otrygghet har tagit oss hit. Ett skönt bad i Torne älv får oss att stanna kvar. Morgonbadet i Torne älv det bästa är. Jag har i år badat fler gånger i Torne älv än vad jag ibland badar på en hel sommar. Såhär glad är Linda efter att hittat en bra tältplats och gröt till frukost i solsken. Efterlängtade prinsessbakelser och en skylt till Kina – Pajala Vi gör Pajala. Besöker centrum och kikar på soluret som inte längre finns. Men en skylt till Kina gör. Kul när man samtidigt läser Populärmusik till Vittula, för då vet man, det där med Kina menar jag. Vi kollar in Pajalas cafe-utbud och får tips om två från kassörskan på den lokala klädbutiken. Vi väljer Cafe Valvet och äter bakelsen Änkan. Som sockerkaka blandad med prinsess skapar den den efterlängtade sockerkick en sockerberoende som jag letar efter. Bakelsen kostar 45 kr och kaffet 15, som sig bör på ett konditori med stil. Pajala visar sig …