Month: augusti 2020

Det melankoliska höstregnets vals

Tvättmaskinen surrar. Tankarna snurrar. Jag får inget gjort. Inget ovanligt kanske, om man frågar folk i min närhet. När jag har för mycket på mitt skärbräde blir jag prokrastinerarnas köksmästare. Det är tur att köksmästare inte jobbar på akuten, trots allt. Kanske är det den överfulla bloggen jag inte kan hantera. Kanske är det den överfulla mentala jobbkalendern, där man förstår om man har hela bilden, att om jag ska till att hinna det som är på mitt höj- och sänkbara skrivbord, behöver jag nog tre Outlook- kalendrar och lika många skärmar, minst. Har det redan blivit kutym att delta i två skypemöten samtidigt? Jag orkar inte grotta ner mig utan tänker ännu en gång, att jag gör så gott jag kan och inte det minsta mer och när jag andas ut undrar jag, varför vi har så bråttom hela tiden, klockan snurrar alldeles så fort utan vår rörelseenergi till assist. Höstregnet påminner om vad som komma skall. Löven på bladen hos mina krukväxter också. Starkt gröna och lite fläckigt torra här och var påminner …

Alla turister är i Järvsö trots allt, men ingen på Karlsgården

22 juli Vi vaknar i Järvsö och morgonbadar i Ljusnan. Det är så kallt att tårna krullar sig. Ljusnan följer oss genom Hälsingland och det känns som att den är överallt vi vänder oss. Efter en omsvirning återvänder vi till Myrängen och äter frukost i raststugan. Tak och el känns som en lyx efter flera dagar ute i det fria. Karlsgården är kanske vackrast och jag hade gett en guldpeng eller två för att besök trots allt Vi kikar förbi Stenegården och konstaterar att alla turister är i Järvsö trots allt, men ingen på Karlsgården, den Hälsingegård jag härstammar ifrån bortåt 1600 – talet sedan på min farmors farfars farfars mormors mormors farmors sida. Karlsgården är kanske vackrast och jag hade gett en guldpeng eller två för ett besök. Tur att man har en faster som släktforskar som har koll på allt sånt här. Erik vill gå på Jakt och Fiske-butiken i Järvsö och lika glad för det är jag för här gör jag semesterns fynd. En fodrad flanellskjorta från Pinewood och en 40 liters …

Järvsö hälsar oss välkomna med en amerikansk alpin småstadskänsla

Vi vaknar vid Sandbankarna och tar oss upp fulla av sand. Det romantiska med sand försvinner med en natt och svalare väder. Det har regnat slut på regnbyxor i Sverige Vi åker längs Jungfrukusten en bit, men sen blir det kris och panik när Erik ska ha en non-stick kastrull till gasplattan. Så vi besöker alla de butiker man måste besöka för att hitta en kastrull och hittar en till slut på det oväntade Dollarstore. Bra är den också, ska det visa sig. Vi överväger att köpa ett par regnbyxor, men hittar inga. Det har regnat slut på regnbyxor i Sverige. Bilen tar oss längs Bergsvikens västra strand och Tidernas väg. Vi lagar nudlar vid Norrlandsporten och när vi passerar Kilafors fotograferar jag biografen. Vi hälsar på den första Hälsingegården längs vår väg, Träslottet och den andra, Gästgivars. Känslan av alpin småort i USA in da making. Järvsö Bilen rullar in i Järvsö och det som möter är känslan av en alpin småort i USA in da making. Här bikar man upp och ner medan …

Torp på Väddö

Det känns i hjärtat ordentligt när jag mot hans vilja öser in han i reseburen och bär ner honom till kaninpensionatet i Högdalen. Mot äventyret dårå.

20 juli Vi packar in bilen och lämnar Nisse på kaninpensionatet. Det känns i hjärtat ordentligt när jag mot hans vilja öser in han i reseburen och bär ner honom till Djurmagazinet i Högdalen, det riktiga djurpensionatet denna gång. Jag köar efter en dam som får hjälp att klippa klorna på sin hund och före en man som ska lämna in sina två marsvin. Här står vi måndag morgon och köar med våra djur. Bilen tar oss till Norsborg, att lämna nycklarna till Johnny för att få lite vattningshjälp. Vi skördar rädisorna kvällen innan och tar med, det blir mycket rädisor av några skruttiga frön i en pallkrage. Vem visste när vi bara slängde i några frön då när vi var sjuka i juni att pallkragen skulle svämma över, lagom till nu. Johnny frågar vart vi ska härnäst och härnäst ska vi till Rosa, Eriks barndomskompis, som hyr stuga på Väddö. Väddö visar sig från sitt soliga jag, det är värmebölja när vi lämnar Stockholm och det är kanske den sista värmen vi ska få …

Räddaren i vandringsnöden. Boken Vandra i Stockholm

Vandra i Stockholm. 62 naturskön dagsvandringar från Skokloster i norr till Nynäshamn i söder. Strax innan sommaren hade sitt intåg jobbade vi hemma i Högdalen. Gud ska veta att jag inte gillar att jobba hemifrån. Jag gillar att komma ut och träffa människor, se folk i ögonen och känna vinden i håret. I all min leda skaffade jag mig två vandringsböcker om Stockholm (recensionsexemplar) och det var nog det bästa jag gjort när virustiden även enterat mitt hem. På eftermiddagarna efter jobbet började jag och Erik ganska snart pipa ut på lite turer och med i fickan var boken Vandra i Stockholm – räddaren i vandringnöden, som klippt och skuren för hemmaarbetaren. Titel: Vandra i Stockholm. 62 naturskön dagsvandringar från Skokloster i norr till Nynäshamn i söder. Författare: Fredrik Hjelmstedt & Jonas Sundvall m.fl. Utgiven: 2020 (andra utgåvan) Förlag: Calazo Köpa: Calazo Vandra i Stockholm Vandra i Stockholm är en liten turbibel för den vandringslystne Stockholmaren eller för den delen, den som har vägarna förbi Stockholm i arbetet och vill ta en tur efter jobbet …

Vi får en bit hav med hjälp av allemansrätten bland Södra Öland odlingslandskap

15-16 juli Efter två dagar i regn crejvas sol och Erik säger gladlynt ”nu åker vi tycker jag”. Jag börjar låta som på spåret men vi lämnar Glasrike och åker mot solig ö. Ölandsbron möter i all sin majestät över Kalmarsund. Erik har inte varit på Öland sedan han var barn och han minns inte mycket. Det är alltid lite roligare att visa runt någon som aldrig varit någonstans, att låta världsvan i varje andetag ”titta där, där är havet på höger sida”, ”titta där, en väderkvarn” och så vidare. Vi tältar i allemansrättens tecken. Öland Att bo över en natt i allemansrättens tecken ska visa sig enklare än vad jag först befarar. Utsidans friluftsforum talar om att det inte ska vara så enkelt, att det mest är kohagar överallt och jag är villig att hålla med, ackompanjerat av husbilar. Vad som varit ett lugnt Småland blir ett lite mer fyllt Öland, men vi lyckas hitta vår bit hav med lite ihärdighet och några turer på skumpiga vägar på Ölands västra sida och stolta är …

Roadtrip längs Ljusnan

Resande är en mycket liten del av mitt liv, men det färgar hela min tillvaro

Jag är åter på balkongen och hör Nisses tassande i bakgrunden. Tiden på kaninpensionat gjorde Nisse blygare än vad han redan är men han blommar sakta ut. Han är en harig hare men har trots det ett samarbetsinlägg på gång med Vita Kraft där han testat Vita Krafts mat, eller i hans fall, mer godis. Att få honom att äta någon mat under sommaren, verkar lönlöst. Ungefär som matmor då. Det är söndag och klockan åtta, temperaturen på balkongen skvallrar om att det kommer att bli en varm dag i Högdalen, i Stockholm, kanske i svensk historia, vi har ju inte så många av dem, de varma dagarna. Precis som jag inte har så många resdagar. Jag är precis tillbaka från en, en weekend i Norpan med Sofia, vi kallade det så, min gamla studentstad Norrköping, där jag spenderade tre underbara år som student när jag var sådär nitton, tjugo och tjugoett oerfarna år gammal. Så mycket minnen, så mycket jag lärde mig, så mycket jag inte lärde mig och så mycket som jag önskade …

Inte min kopp te. Glasriket

15e juli Glasriket är kanske inte min kopp te så jag köper snapsglas, jag kompletterar de jag redan har köpt på loppis och som Erik slog sönder ett på en fest. Då visste jag inte att det var ett snapsglas, jag trodde det var ett litet cocktailglas, men nu vet jag bättre. Serien är snö från Orrefors och det visar sig att de har stora fina Martini-glas i samma serie, som jag efter en bättre diskussion med Erik inte köper för ”Vad ska vi med mer glas till?” och det har han ju rätt i. Kanske är besöksversionen av Glasriket med Kosta Boda Outletområde inte min kopp te, men glas har sannerligen kommit att bli och just nu stretar och letar jag efter den perfekta vasen (erna, både stor och till stickling såklart). Folklandet Värend med sin historia är däremot min kopp te. På väg till Kosta Boda Art Hotell och deras sommarlunch för 245 kronor (snål Smålänning kollar upp innan då man inte vill drabbas av en pengachock när man väl ska betala) lär …

Bland bokskogar och sjöodjur i Åsnens nationalpark

En dröm går i uppfyllelse, precis i denna sekund när jag ser nationalparksskylten och bilen rullar in på en parkering med stjärnor överallt, ett bevis på att det är en svensk nationalpark som uppenbarar sig framför mina ögon. Åsnens nationalpark, den trettionde svenska nationalparken och i skrivande stund sista i ordningen, bildades 2018 och bjuder på ett speciellt sjö och ö- landskap mitt i Smålands inland. Här är jag nu. En i taget besöker jag Sveriges nationalparker. Genom vandring och båt räknar jag med att nå dem alla någon gång. Det tar de år det tar. Här kan du läsa mer från mina äventyr i Sveriges nationalparker. Åsnens nationalpark. En småländsk nyponros Bilen rullar in i området vid Trollberget på västra sidan av Åsnen efter en sen lunch kombo middag på PM & Vänner i Växjö. Pepp till tänderna rör jag mig ner till den officiella tältplatsen, längs smalspåret som inte finns kvar och bredvid kanotleden Värendsleden. Åsnens nationalpark känns ung och frisk som en nyponros och som gjord att upptäcka med cykel eller kanot. Smalspåret …