Det är äntligen dags för nya perspektiv i flygdebatten. Ibland tar det lite tid men nu känns det som att det politiska klimatet äntligen tillåter det och att vi nu kommit så långt i vår förståelse att det inte bara är flygandet som gör världen.

Eller?

Om att kasta (flyg) paj

Resa Medvetet sätter väl lite huvudet på spiken i den saken som varit rätt tröttsam i flyg (och klimat-) debatten på sistone. Pajkastningen. Är man ändå inte rätt trött på den personlighetstypen som figurerar på nätet? Den som förespråkar att alla ska sluta flyga helt och tar till elakheter för den som inte gör. Det konstiga är att jag inte känner någon som resonerar såhär i verkligheten, dvs helt förespråkar avhållsamhet från flyg för mänskligheten likt en katolsk nunna med kyskhetslöftet. Ej heller är det ju särskilt inspirerande när en faktiskt vill förändras. Ett ouppnåeligt mål leder knappat till någon förändring alls utan skapar möjligtvis ett gäng strutsar, som bäst.

Med det sagt, pajkastnings-rant-over, betyder ju inte detta att man inte kan förändras, minska flygandet och sin klimatpåverkan på andra sätt.

Att idolisera människor som slutat flyga känns så förra året

Vi är alla olika personer men det som kännetecknar många av oss är tendensen att fastna. Jag pratar för egen del när jag tycker det är dags att gå vidare, från att sluta flyga retoriken, och att det är dags för nya perspektiv på flygdebatten, att bredda perspektivet. Om du känner annorlunda, säg gärna det i kommentarsfältet, för allt i världen.

För mig personligen känns det skönt att nya perspektiv dykt upp på sistone. För helt ärligt är det rätt svårt att utöva sin passion, resande, utan att flyga en sträcka eller två per år. Lägger man till ekvationen försörjning och heltidsjobb utan rätt att ta ut tjänstledighet blir det snart rätt omöjligt, faktiskt.

Att idolisera människor som slutat att flyga känns dessutom lite förra året. Särskilt när de människor inte bidrar till Sverige och det välfärdssamhälle vi alla beror av, dvs jobbar och betalar skatt om någon undrar vad jag menar. Det är dags att leva i verkligheten, inhämta kunskap och inspireras av andra med liknande liv och förutsättningar också. För hörni, det är ju knappast flyget som är hela boven! Att jorden är överbefolkad, det krigas och vi är del av konflikten (t ex röstade ju en hel hoper i Sverige på partier som vill begränsa invandringen eller knappt har nån klimatpolitik för den delen), äter kött eller byter ut kläder och inredning var och varannan dag verkar de flesta glömma. Men för en charter till Spanien ska en bli lynchad?

Ja, det hela börjar ju bli lite löjligt (och polariserat) och löjligt är sällan bra.

Miljön är en klassfråga och att hjälpa människor ur fattigdom borde vara prio om man faktiskt bryr sig om miljön

Miljön är i stort en klassfråga och att hjälpa människor ur fattigdom borde vara prio om man faktiskt bryr sig om miljön. Att hänga människor som åker charter till Medelhavet, torde vara sekundärt eller inte alls. I min värld, de som hänger ut andra människor på nätet, gör sällan sitt för en bättre värld utan är snarare mest hatiska.

Att inspirera andra och bidra till utveckling utan shaming borde vara fokus.

Perspektiv på flygfrågan

Resa Medvetet ger i sitt inlägg Miljönormer perspektiv på flygfrågan. Sånt är bra tycker jag. Här kan du som inte vill eller kan minska antalet flygresor (alla flyger ju faktiskt inte) bidra på andra sätt till minskad klimatpåverkan. Det är väl ändå dags nu kan en tycka.

Katarina