All posts tagged: civezza

Fyra bloggare och ett Civezza – samlade inlägg från den italienska rivieran

Språklig dekadens, med smak av citroner, oliver och pasta. En resa med tre andra bloggare och mycket, mycket material. Så mycket material att jag tänkte passa på att tipsa om all annan läsning som står att finna om Civezza. För med Fantasiresors ord om Civezza, när hon träffar den italienska drömmen och ser den i vitögat ”Efter vår resa till Italien vill jag aldrig mer förtränga den där italienska drömmen. Den finns! Den heter Civezza. Och den är skimrande rosa, ljummen, med doft av citron.” vill jag inte prata om annat. Här är ett inlägg dedikerat till alla de där inläggen, om att äta, bo och göra på den italienska rivieran och om vårt kära Civezza. Bloggare -> Fantasiresor, LaLinda, Träningsglädje och Äntligen vilse Fantasiresor plockar blommor till midsommarkransen. Äta, bo och göra på den italienska rivieran Civezza, en italiensk drömmig by, ett stenkast från havet uppe i bergen på den italienska riveran. Med en snäll, lugn och omtänksam lokalbefolkning, som älskar sin by och alltid vaknar till doften av choklad croissanter och en kopp cappuccino på …

Ladies on the Riviera – the movie

#LadiesOnTheRiviera blev till film också. Eller i alla fall en vlogg av LaLinda. En himla bra sammanfattning av en himla lyckad resa! Det finns så himla mycket roliga moments i filmen där även lilla jag är inkluderad, som mitt happy face när jag äter pasta, när vi tjoar i cykelgolfbilen och sjunger ”Who run the world” till att jag kör med solglasögonen på nästippen för att det är så många tunnlar överallt på den där rivieran att jag måsta ha dem halvnedhasade på nästippen för att kunna se i tunnel och skyddas från sol samtidigt. In och kik. Ha en god måndag och enjoy filmen! Until we meet again, Civezza. Katarina

Gästbloggcirkel: Låt oss prata om kärlek

Det hela började på en restaurang vid italienska rivieran. Lorenzo, en italiensk man i sina bästa år som bland fyra kvinnor också i sina bästa år, drogs in i samtalet om relationer. I ett generaliserat uttalande där nyanserna försvann i översättningen yppade han de ljuva orden ”kärleken tar slut efter 3 år”. Föga anade han de högljudda protesterna från framförallt Sofia, och föga anade han att uttalandet skulle leda till att fyra bloggare skulle skriva varsin bloggpost om kärlek. Här kommer Sofia med Fantasiresors inlägg på temat.   Kan man vara kär i en annan person tills man dör? Och hur stor är chansen att just den man är kär i, även är kär i en lika länge tillbaka? För en nybliven singel i Stockholms dystra dejtingmiljö kan det helt enkelt tyckas omöjligt. Som att leta efter en nål i en höstack för dinosaurier, ungefär. Men hoppet är det sista som lämnar oss sägs det ju, och när Lorenzo med sin italienska tvärsäkerhet och ingenjörsobjektivitet proklamerar att kärleken tar slut efter tre år, ja då kan jag helt enkelt …

Bland midsommarblomster i doktorns hus

Midsommarafton 2017 Planet har precis landat, jag tagit mig genom Stockholmstrafiken och slagit mig ner framför skrivbordet hemma. Fötterna börjar stillas och semesterkänslan lägga sig. Denna gång får jag en olustig känsla av att komma hem. Jag som reser så mycket, kan en tänka, vill väl aldrig vara hemma? Men faktiskt är hemma, den bästa platsen på jorden. Skrivbordet, en kopp rykande hett kaffe med veganmjölk och vindens sus utanför balkongen. I vanliga fall himmelriket, denna gång olustigt. Jag tänker tillbaka på gårdagens midsommarfirande och känslan av att fira utomlands. När jag kommer hem till Stockholm ser jag lämningar av helgen i tunnelbanan och i parken utanför mitt hus. Jag firar midsommar i Civezza, i doktorns hus. Det är en underbar känsla att bara vara tre tjejer, att få plocka blommor i tryckande hetta på midsommarens morgon, för att sedan slänga sig i poolen en stund. Att som enda bryderi fundera på när en ska hinna vila en stund, knyta kransen och baka jordgubbstårtan. Läs mer om Civezza på ViviCivezza. På midsommarkvällen är Lorenzo tillbaka i …

Midsommarhälsning från Civezza

Midsommar i Civezza. Jag smakar på ordet. Helt ofattbart att jag är här och slipper allt vad sillunch och vodkarus heter. Bara värme, torra fötter, sönderbländade ögon och timmar vid poolen tillsammans med Sofia och Linda. På midsommarblomster-jakt i ett smäktande hett och disigt Civezza. Vi pratade tidigare idag om ångesten förknippad med midsommar. Om att alla är uppe så tidigt och om att allas midsommar är så fina. Om att alla lyckas knyppla ihop en krans innan klockan är nio i sin finaste sommarklänning när en själv fortfarande klipper med ögonen i morgonsolljuset. Men så finns en annan sida av Sverige, ett regnigt abbabord med alldeles för mycket onyktra föräldrar. En sida en inte saknar eller avundas. Här är det så vackert att jag avundas mig själv. Kanske är det skönt att ibland ha det så bra, så att en slipper tänka på allt där hemma, om det en missar och på nära håll säkerligen hade avundas. Så en hälsing till er där hemma, med alla fina midsommarbord, med silliga förrätter, vodkarus och fantastiska …

En cappuccino 8.30 på Piazza Carducci

Varje morgon träffas vi på Piazza Carducci, det lilla torget utanför huset, varje morgon tar vi en croissant och en slät kopp kaffe och lyssnar på Lorenzos historier om italienare, om Italien och kärleken till Civezza. Jag är hungrig, hinner jag tänka kort innan frukost serveras. En slät kopp Cappuccino och en croissant av valfri sort. Nästa tanke, hur ovanligt snabbt en ändå vänjer sig att äta enbart en croissant till frukost. Hej då havregrynsgröt, jag ska lära mig baka croissanter så nu blir det choklad för hela slanten. Torget blir snabbt en naturlig mötesplats, den lilla Piazzan, navet i Civezza. Här samlas vi och lokalbefolkningen varje morgon och språkar över en kopp kaffe. Franco, en annan italienare passar på att träffa oss när vi passerar torget. Italienarnas engelska är svajig men Franco pratar flytande engelska efter att ha bott och drivit en restaurang vid Camden Market i London.   Mycket grundar i samtalet. Så och vår resa runt Civezza. Men vi pratar inte bara om vad som finns här, vi pratar om kärlek, om att …

”You had me at pasta”

Varför denna kärlek till Italien? Är det de ljumma ljuva stränderna, med skirande azurblått och glittrande vatten? Eller är det de lika ljumt ljuva italienska männen? Det är väl ingen hemlighet att svenskar, liksom andra älskar att åka till Italien. Till rivieran, till lyxen, till historien och till värmen. Och det är väl ingen hemlighet att när Julia Roberts i Eat Pray Love ska hitta sig själv, väljer Italien just för maten. För när en ställs inför maten är snart de vackra männen en liten siluett i marginalen, som har föga betydelse brevid pastan. ”You had me at pasta” Och just det sveper mig med storm. Pastan. Inte ett hej från en man, utan ett hej från pasta. För när en väl ätit just pastan är det inte mycket som duger längre. I Italien räcker en skål med pasta, lite olivolja och salt långt och det är svårt att hejda sig. ”Ögat vill ha mer än magen kan ta.” Men varför är italiensk pasta så mycket godare än pastan hemma? När jag frågar Lorenzo hur kvinnan …

Civezza möter mig med citroner och kyssande italienskor

17 juni, 2017 Jag landar i ett soligt Nice för knappa dagen sedan och mina jeanshängselbyxor blir plötsligt överflödiga. Värmekavalkad. Att köra längs italienska rivieran med en kvinna bredvid mig och två därbak, ylandes av lycka bortom varje tunnel får längtan att stegra. Rivieran, nu vet jag vad alla menar. Civezza möter oss med citroner, en motljusig solnedgång, en skojande italienare och en kyssande italienska. Som en italiensk välkomstserenad ämnad för bara oss. Jag får min första skaldjurspasta av Le Cinque Torri och jag är så mätt att jag inte kan sova. Civezza, en pitoresk medeltidsby i Imperia, här möter lugnet utsikten och känslan av att ha en alldeles egen by på en bergstopp infinner sig. Civezza, jag väntar på vad du har att erbjuda mig mer idag. Katarina Foton på mig av Sofia, Fantasiresor. Resan till Civezza är en pressresa anordnad av Civezza. Text, bild och åsikt, är som vanligt mina egna.

Med en bredbrättad hatt och saltvattenstänk som enda semesterplan

Den förmodade sista snön för våren har lagt sig och det börjar så småningom klia i planerarfingrarna. Stränder, städer, äventyr och annat bestyr, vart ska grusvägarna leda i sommar? För några veckor sedan skrev jag ett inlägg om vad jag drömmer om som börjar ”Jag drömmer om sommaren, om en enkla dagar och om mina fötter djupt nedgrävda i sand med blicken ut över ett oändligt hav”. På något vis sätter alltid mina dröminlägg bollen i rullning och semesterplanerna på pränt. Det tog nämligen inte många dagar innan Sofia, som en ännu mer drömmig vagabond än jag, frågade om vi inte skulle till att åka till den Italienska rivieran en vecka i juni. Om om vi skulle. Det finns nog bara ett svar på den frågan. Mot Civezza Äntligen vilse hjärta italienska rivieran. Och så snart frågan var ställd, eller efter en promenad till Nytorget och söders hjärta där Sofia sitter och flitig knapprar på sitt skrivbord med den där Linda, en kopp kaffe och ett osammanhängande samtal senare så var resan bokad. För med följer Linda …