Nytt år och nya tider, sådär. Upptäckte till min stora glädje (idag när jag har tid att ligga på latsidan, typ nyår är inte min grej pga gillar inte att vara uppe sent) att Bloglovin kommit tillbaka. Det kändes vintage. Jag loggade in och för den som inte vet vad Bloglovin var var det en app att följa bloggar i. Och mitt gamla flöde fanns kvar! Såklart har många av de jag en gång följt slutat att blogga. Men samtidigt fanns många kvar. De gamla storbloggarna gör ingen besviken, förutom att det finns de som UnderbaraClaras som lagt sitt bakom betalvägg. Det kan man ju förstå, men värst roligt är det väl inte för mig som läsare som är så ofantligt nyfiken och har all tid i världen en nyårsdag som denna att scrolla.
Annars började jag den första januari med att se på fyrverkeriet i Enskededalen och i den tidiga morgonen cykla hem i snö, jag svär det snöar på bredden här. När jag kom hem kröp jag ner i soffan och läste ett par kapitel av Vildsvinsserien, del 2 där jag håller på att färdigställa råmanuset med att addera kapitelsynopsis, rubriker och få ordning på det där Scrivener. Det kanske låter konstigt att jag läser på natten, men jag läser i stort sett när som helst på dygnet tills ögonen klipper och jag blir tvungen att ta en tantlur. Idag har sambon rollspelsdag hela dagen vilket passar mig extra bra, för i ottan, okej klockan närmare elva klev jag upp och utövade min vanliga skrivrutin, jag skrev vidare på kapitelsynopsisen. Sen läste jag. Och nu bloggar jag. Jag skulle gärna vilja få synopsandet klart idag, men känner mig besegrad i förväg och får nog revidera min planering. Sådär går skrivlivet, fram och tillbaka.
Jag ser i mitt instagramflöde och i meddelande från vänner att folk lämnar sociala medier, instagram och loggar ut: att man slutar allt mer med det digitala. Eller pratar man åtminstone om det och försöker formulera vad det innebär för en själv. I mitt fall innebär det det motsatta, att på något vis koppla upp mig mot alla mina vänner på nätet som jag inte haft kontakt med på länge när jag slutade blogga, instagramma och vara digitalt närvarande. Men jag vill heller inte återvända till ett liv av scrollande, så hur gör man då? Det kanske 2026 får utvisa. Vet att det finns böcker på ämnet och jag sneglar nyfiket på Jonas Grens bok, Ingen surf. Kanske blir det första inköpet med mitt julklappspresentkort från Adlibris. Man ska ju ha ett nyårslöfte med väl? Att läsa, det lovar jag. Det är ett löfte jag alltid håller.
Katarina



4 Comments