Resor
comments 5

Det är inte alltid enkelt att äga

Det är inte alltid enkelt att äga en gammal bostadsrätt för nån som nu trodde det. De kostar fasligt mycket vill jag lova! Särskilt om kommunnamnet är Stockholm och det finns en tunnelbana inom livstids promenadavstånd från adressen. Det finns det ju där jag bor. Något jag förvisso varit jättetacksam över, don´t get me wrong, nu när snön kommit i drivor och sköljt bort mina cykelmöjligheter, min frihet. Snön som jag knappt sett röken av under mina tidigare fem år i Stockholm.

Men det här att äga, varför är folk så fasligt intresserade av det? Det är ju mest dyrt och jobbigt märker man ju när man själv äger. Det har nu snart gått ett år sedan vi köpte bostadsrätten vi i mars 2020 hastigt och lustigt flyttade in i. Den är rätt skruttig får jag erkänna. Även ordet skruttig kostar pengar i bostadrättsvärlden. Om man kan leva i skruttigt kommer man undan och det kan jag, det är tills vitala saker börja gå sönder, som kylskåp, spis, tvättmaskin och bil, kanske gärna genast och samtidigt också, då kommer man inte undan. Fast sen vill man egentligen inte ha för skruttigt omkring sig heller, som tapeterna i hallen som trillar av och till följd gnags sönder av en gnaggirig kanin eller avskavda lister, don´t get me started on listerna. Däremot vill man ha den fantastiska 50 – tals touchen vår bostad har, både ha och bevara. Bevara, det kostar pengar det också, ska det visa sig. Allt kostar pengar när man har en bostadsrätt lär man sig fort, vare sig man gör något med den eller inte. Så var börjar man då när kylskåpet sjunger på sista versen varje söndag och tvättmaskinen heter Tvättbjörnen och sedan länge har slutat att tillverkas?

Katarina

5 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.