All posts filed under: Länder

Den sägenomspunna Forsaleden

”Huamej” kunde han ha utropat om jämten vore Smålänning, istället, en liten seg svamlande protest som sig bör i de bittra trakterna kring Östersund. ”Varför vill du så gärna till Forsaleden?” följer. ”Jo” svarar jag, ”för att jag så gärna vill”. Så, skam den som ger sig, min vilja vann, åter igen. Vackra Forsaleden som jag längtat att se dig igen. Långt ut i skogen i Bräcke kommun i Jämtland gömmer sig den lilla pärlan Forsaleden, en vandringsled och fors med laxtrappor. Vacker så det förslår. För 10 talet år sedan var jag här en gång en sommar och badade. Ända sedan dess har jag alltid velat åka tillbaka. Så med lite tjat på bloggen fick jag med mig Dryden och familj. Jämtland, lite som Sveriges Colorado. Foton av mig: Dryden Mr Dryden himself. Drydens bror Robert. Maria och Dryden. Forsaleden Trolsk och sägenomspunnen skog och mark omsluter Forsaleden nära Östersund. Här kan du vandra, fiska och bada i naturliga bassänger. Värt all omväg och möda du kan tänka dig. Vägbeskrivning hittar du här. Obs! Parkeringsavgift …

Från en glad tös i Särna till en surjämte i Östersund

Roadtripen rullar vidare och i skrivande stund har jag precis passerat Vilhelmina med Helena. Efter lite logistiktrix bestämde vi det lämpligast att lämna min bil i Östersund och fara vidare mot norra Sverige i Helenas bil. Imorgon är vi framme i Ritsem och kommer vandra i Padjelanta i fyra dagar. Eftersom det blir lite radiosilence med tanke på fjäll å sånt så bjuder jag på några tidsinställlda inlägg under tiden inklusive ett roligt fototips på tisdag. Först ut, från i fredags. Efter en underbar dag, kväll och morgon hos Katta i Särna hoppade jag in i bilen och tog mig mot Östersund. Förslag från Dryden löd, styr bilen mot Tännäs och fjällvägen från Särna. Och vilket tips sen från surjämten. Renar åh renar! Utsikter åh utsikter! Åh bilen åh bilen, såklart. Foton på mig, Dryden, dryden.se. Sorry D, går inte att länka på vettigt från mobilen. Väl framme i Östersund promenixade vi genom stan. Glodde på båt och ig storiesade. Testade 5m av St Olavsleden och lekte bland roliga grejer inför Storsjöyran. Dryden visade sina hotspot- utsikter …

Att hyra en egen ö – Lökskär på Åland

Att hyra en egen ö, är det ändå inte drömmen? När Sofia ställde frågan om vi ändå inte skulle åka till Åland, då hon visste att man kunde hyra sin egen ö, fick hon ett rungande ja. Så några månader och en till bloggare senare så hoppade vi på färjan vid Stadsgårdskajen, med solglasögonen i högsta hugg och ett tjockt lager solskydd, redo för två dagar på en alldeles egen ö. Att hyra en egen ö Det är inte många som hört talas om möjligheten att hyra en egen ö. Så heller ej jag. Men självklart är det inte så krångligt som det låter, åtminstone inte på Åland. På Åland äger ålänningarna själva öarna och det finns gott om dem. Enligt Tom vår värd för tre dagar på vår egen ö Lökskär, säkert minst 6000 st av dem. Tom berättar om Åland, ålänningar och hur det går till att äga en egen ö. Man måste vara född på Åland, eller vara medborgare för att få köpa en, lär vi oss. Förr var det storbönder som var …

Hjortron, öppna vidder och en kopp kaffe på Fulufjället

Hjortron, öppna vidder och en kopp kaffe, Fulufjällsmagi när den är som bäst. Visst förstår man människors kärlek till bergen, särskilt när man klättrar upp en sisodor 50 våningar och går 9 km i ojämn terräng. När en får riktigt kämpa för utsikten blir den ännu bättre. Två bergsgetter, en dag på Fulufjället, genom mobilen. Katarina Foto på mig är fotograferat av Katta och redigerat av mig.

Från Stockholm till Dansbandsveckan – Malung

Kikar in och säger hej mitt i frukost (försöker få i mig med gud vad tidigt) innan jag snart ska bege mig till Katta i Särna för en hel dags roligheter på Fulufjället. Så pepp! Men gårdagen då? I bilder. Onsdagen kantades av timmar i bilen mellan Stockholm och Malung. De första 35 milen av roadtripens oklara totalantal avverkades. Med några stopp på vägen. Ett vackert stopp i Dalarna. Blir så pepp när jag ser alla hediga sommarblomster. Vill bara plocka hela bilen full av buketter. En vacker övergiven båt. I Malung mötte jag min vackra kompis Josefine (tävlingscyklist och miljökämpe, om någon undrar) för en kväll på Dansbandsveckan i Malung. Alla var dansbandssugna och sommarklädda. Och lite festivalklädda. Vild – Hasses var där. Och Bengt – Arvids, såklart. Kvällen rundades av inne på tältet i Grönlandsparken och på Sandbäcks uteservering, Malungs kanske enda. Hoppas ni får en fin torsdag och har tid och kika in med en kommentar. Katarina

Ålandsmagi

Har precis kommit hem från Åland. Pluggat in datorn, slagit upp en glas iste och och satt bilder på överföring. Redigerade den här ensekundsfilmen på vägen på hem på båten och vill dela den med er idag. Ålandsmagi. Egen ö magi. Köpte en ny udda app som jag testar som funkar som en engångskamera. Har fotat en rulle på båten hem och väntar på framkallningen (i mobilen alltså) som tar tre dagar (ler lite inombords då appen tom räknar ner). Lovar att visa så snart de framkallats såklart. Ha en fortsatt fin måndag. Katarina Boendet var sponsrat av Visit Åland. Text, bild och åsikt är som vanligt min egen.

Lettlands Östersjöstränder

Reklamsamarbete mellan Latvia Tourism, Nordic TB och Storytravelers under kampanjnamnet #LatviaRoadTrip Det råder nog något slags kärleksförhållande mellan mig och stränder. Lite som mitt förhållande till kladdkaka. Rätt som det är knackar det på och jag bara måste ut och känna sanden silas mellan tårna, saltvattnet göra håret sådär torrt och trassligt och fylla lungorna med doften av tång och hav. Som ett ljuvt sockerberoende finns det där, det där strandberoendet. Stränder i Lettland Det känns lite som att jag börjat känna Östersjöns stränder ganska bra med en veckas roadtrip runt Skåne och två veckors roadtrippar runt både södra och norra Lettland. För i Lettland finns lite av allt, vild och vit karg sandstrand, rosa och hård till sammetslen vit tropisk badstrandliknande sandstrand. Något för alla. Här är mina tre favoriter. Rosaskimrande vit sammetslen sandstrand i Liepaja   I den lilla mysiga staden Liepaja, långt söderut, finns den gigantiska Liepaja Blue Flag Beach. Med sina 80 m i bredd och 8 km längd finns här nog sand så det räcker till alla. Stranden, som jag och Helena slår …

Att resa i färg: en hampafarm i Adzelviesi – Lettland

Sitter här innan jobbet, dricker min kaffe och filosoferar om livet. Bästa tiden på morgonen. Det är ju ingen hemlighet att jag älskar färgfotografier så har därför bestämt mig för att släppa en alldeles egen inläggstyp, ”Att resa i färg”, där alla de där färgfotografierna som blev över från en resa får plats. Det känns alltid så bra att låta fotografier ta plats. Som bloggare och fotograf, fotograferar en ju som att livet hängde på det och med hem följer alltid ett knökfullt minneskort med bilder som sedan bara hamnar på en hårdisk. Den här serien syftar till att lyfta fram just de fotona. Först ut, hampafarmen i Lettland, färgfulla, lekfulla, bondigt rustika Lettland. Den där farmen som charmade oss, lärde oss om hampa och gav härliga soliga minnen. Läs mer om den färgstarka hampafarmen i Adzelviese här. Katarina Besöket till Adzelviese var en del av en bloggresa i samarbete mellan Latvia Tourism, Nordic TB och Storytravelers under kampanjnamnet #LatviaRoadTrip – Explore Latvia slowly Text, bild och åsikter är som vanligt mina egna. #LatviaRoadtrip #EnjoyLatvia

11 underbara roadtrip äventyr i norra Lettland

Reklamsamarbete mellan Latvia Tourism, Nordic TB och Storytravelers under kampanjnamnet #LatviaRoadTrip Den virtuella känslan av vinden i håret och inget mer än de öppna vidderna, solnedgången och du. Man behöver inte åka långt för att uppnå den känslan, i verkliga livet. Varför inte en roadtrip till ett av våra grannländer? Fördelen – fantastiska landskap och mycket mer för pengarna. Roadtrip äventyr i Lettland till en billig peng Lettland, min tredje roadtrip för året efter ett härligt vintrigt besök i Karesuando och Schweiziska svindlande alplandskap. Fördelen – nära och mycket mer för pengarna jämfört med Sverige och Schweiz. Resesällskapet – 4 bloggare och 2 filmare. Anette, Ann-Mari, Helena, Caspar och David. Denna gång, två glömda körkort som resulterade i få chaufförer. Så, bara jag bakom ratten och ett aldrig sinande lettiskt landskap. Fotona i inlägget är fotograferade av mig. Fotona på mig är fotograferade med självutlösare och stativ och Helena, David och Anette. Helena har fotograferat bilderna i Cesis, David när jag vandrar över dimhöljda fält och Anette foto av mig i motljus i gul regnjacka. Roadtrip tips …

Fotodagbok: Fotokollo i Vejby strand – Share 2.0

14e till 16e maj, 2017. Fotokollo, Share 2.0. Den 14e till 16e maj tog den plats, fotokollo 2.0 a´la Annelie, det andra i ordningen. Jag fullkomligt älskar de skånska stränderna så vad hade jag för val? Det var bara att åka. I lilla Vejby strand på den skånska västkusten träffades vi alla, fotografer, människor och jämlikar för två dagar av prateliprat och fotograferande. Vi fick dimma, solnedgångar, inspiration och lärdomar med oss hem. Jag låter bilderna berätta resten. Katarina     Bilderna i inlägget är fotograferade av mig. Bilderna på mig själv är fotograferade av diverse fotografer (Anneli, Malin, Jonas) och vi hade lite väl roligt så jag minns inte exakt vem som tog vilken bild. Alla bilder är redigerade av mig.

Ladies on the Riviera – the movie

#LadiesOnTheRiviera blev till film också. Eller i alla fall en vlogg av LaLinda. En himla bra sammanfattning av en himla lyckad resa! Det finns så himla mycket roliga moments i filmen där även lilla jag är inkluderad, som mitt happy face när jag äter pasta, när vi tjoar i cykelgolfbilen och sjunger ”Who run the world” till att jag kör med solglasögonen på nästippen för att det är så många tunnlar överallt på den där rivieran att jag måsta ha dem halvnedhasade på nästippen för att kunna se i tunnel och skyddas från sol samtidigt. In och kik. Ha en god måndag och enjoy filmen! Until we meet again, Civezza. Katarina

Roam like at home – Gratis internet när du reser i Europa (EU)

Så var det här! Det där gratis internetet i telefonerna i Europa (EU). Äntligen! Som den europeiska befolkningen har väntat! Gratis internet i Europa (EU) Från och med juni 2017 är det äntligen avgiftsfritt att surfa på mobilen inom EU, och att ringa och smsa såklart! Kortfattat betyder den nya regeln vid namn ”Roam like at home”  att när du är på resande fot i ett EU land så använder du ditt vanliga abonnemang, betalar samma pris som du alltid gör (hemma) för surf, att ringa och smsa. Obs! Endast EU – länder. Vid skrivande stund, 28 medlemsländer. I Lettland har du bra uppkoppling på de flesta ställen, perfekt när du roadtrippar. ”Roam like at home”   Från europa.eu –> The EU ”roam like at home” rules mean that when you use your mobile phone while travelling outside your home country in any EU country (in this case the 28 EU member states) you don’t have to pay any additional roaming charges. You benefit from these rules when calling (to mobile and fixed phones), sending text messages …

Låt själen läka i Store Mosse nationalpark

Naturen, det som ger ro och låter själen läka när själen gör ont. Jag har alldeles för lite tid att besöka dig, kära natur men när jag får tid, är du det det bästa för mig. För mig finns inget bättre än en lång stund ute i naturen. En promenad längs en enslig stig, knakande grenar och krasande grus. Ljuden, så full av känslor och minnen. Att komma ut i naturen är frihet. Ett inlägg delat av Katarina Wohlfart (@antligenvilse) Maj 14, 2017 kl. 11:59 PDT Sveriges vackraste natur finns på sätt och vis i nationalparkerna, några jag gillar att besöka när jag får tid. Förhoppningsvis har jag möjlighet att besöka fler under min semester i sommar. Förra året hade jag tid att besöka hela sex nationalparker i Sverige, stora som små och i år har jag ännu bara hunnit med en (eller två om en räknar besöket i Abisko) och andra sidan ny för mig, Store Mosse Nationalpark i Småland. Jag besökte Store Mosse på väg mot fotokollo i Vejbystrand tillsammans med tre andra …

Gästbloggcirkel: Låt oss prata om kärlek

Det hela började på en restaurang vid italienska rivieran. Lorenzo, en italiensk man i sina bästa år som bland fyra kvinnor också i sina bästa år, drogs in i samtalet om relationer. I ett generaliserat uttalande där nyanserna försvann i översättningen yppade han de ljuva orden ”kärleken tar slut efter 3 år”. Föga anade han de högljudda protesterna från framförallt Sofia, och föga anade han att uttalandet skulle leda till att fyra bloggare skulle skriva varsin bloggpost om kärlek. Här kommer Sofia med Fantasiresors inlägg på temat.   Kan man vara kär i en annan person tills man dör? Och hur stor är chansen att just den man är kär i, även är kär i en lika länge tillbaka? För en nybliven singel i Stockholms dystra dejtingmiljö kan det helt enkelt tyckas omöjligt. Som att leta efter en nål i en höstack för dinosaurier, ungefär. Men hoppet är det sista som lämnar oss sägs det ju, och när Lorenzo med sin italienska tvärsäkerhet och ingenjörsobjektivitet proklamerar att kärleken tar slut efter tre år, ja då kan jag helt enkelt …

Bland midsommarblomster i doktorns hus

Midsommarafton 2017 Planet har precis landat, jag tagit mig genom Stockholmstrafiken och slagit mig ner framför skrivbordet hemma. Fötterna börjar stillas och semesterkänslan lägga sig. Denna gång får jag en olustig känsla av att komma hem. Jag som reser så mycket, kan en tänka, vill väl aldrig vara hemma? Men faktiskt är hemma, den bästa platsen på jorden. Skrivbordet, en kopp rykande hett kaffe med veganmjölk och vindens sus utanför balkongen. I vanliga fall himmelriket, denna gång olustigt. Jag tänker tillbaka på gårdagens midsommarfirande och känslan av att fira utomlands. När jag kommer hem till Stockholm ser jag lämningar av helgen i tunnelbanan och i parken utanför mitt hus. Jag firar midsommar i Civezza, i doktorns hus. Det är en underbar känsla att bara vara tre tjejer, att få plocka blommor i tryckande hetta på midsommarens morgon, för att sedan slänga sig i poolen en stund. Att som enda bryderi fundera på när en ska hinna vila en stund, knyta kransen och baka jordgubbstårtan. Läs mer om Civezza på ViviCivezza. På midsommarkvällen är Lorenzo tillbaka i …

Midsommarhälsning från Civezza

Midsommar i Civezza. Jag smakar på ordet. Helt ofattbart att jag är här och slipper allt vad sillunch och vodkarus heter. Bara värme, torra fötter, sönderbländade ögon och timmar vid poolen tillsammans med Sofia och Linda. På midsommarblomster-jakt i ett smäktande hett och disigt Civezza. Vi pratade tidigare idag om ångesten förknippad med midsommar. Om att alla är uppe så tidigt och om att allas midsommar är så fina. Om att alla lyckas knyppla ihop en krans innan klockan är nio i sin finaste sommarklänning när en själv fortfarande klipper med ögonen i morgonsolljuset. Men så finns en annan sida av Sverige, ett regnigt abbabord med alldeles för mycket onyktra föräldrar. En sida en inte saknar eller avundas. Här är det så vackert att jag avundas mig själv. Kanske är det skönt att ibland ha det så bra, så att en slipper tänka på allt där hemma, om det en missar och på nära håll säkerligen hade avundas. Så en hälsing till er där hemma, med alla fina midsommarbord, med silliga förrätter, vodkarus och fantastiska …

6 timmar i Nice

Att ta farväl är ofta oundvikligt. På onsdagen åker så Sara hem efter fyra underbara dagar tillsammans. Linda stannar hemma i terasslägenheten och vaktar den med en krypande förkylning medan jag och Sofia beger oss till Nice för en dag av franska rivieran upptäckande, italienska rivierans vackra kusin. Foto på mig av Fantasiresor. Nice Föga förvånande är Nice vad en förväntar sig. En skirande solig, rivierigt kalkvit, oändligt strandig stad med små mysiga cafeér, piazzor, horribel trafik och lyxyachter som får den mest självsäkra att fundera på om en inte kunde prestera lite bättre i alla fall. Som en lätt skugga ligger terrordådet över strandpromenaden, men lite förvånade ser vi inga lämningar. Istället ser vi en glad och myllrande befolkning, ett turkosblått hav och mycket palmer. Jag far ofrivilligt tillbaka till Peru och lämningarna av kolonialmakternas arkitektur, en matt palett med snirkliga fasader och takåsar en annars bara finner i dessa krokar. Av ren utmattnings och värmeslag efter en promenad runt hamnen tar vi ett dopp i medelhavet vid Nices långa strand. Halvhasandes sittande lyckas jag …

En cappuccino 8.30 på Piazza Carducci

Varje morgon träffas vi på Piazza Carducci, det lilla torget utanför huset, varje morgon tar vi en croissant och en slät kopp kaffe och lyssnar på Lorenzos historier om italienare, om Italien och kärleken till Civezza. Jag är hungrig, hinner jag tänka kort innan frukost serveras. En slät kopp Cappuccino och en croissant av valfri sort. Nästa tanke, hur ovanligt snabbt en ändå vänjer sig att äta enbart en croissant till frukost. Hej då havregrynsgröt, jag ska lära mig baka croissanter så nu blir det choklad för hela slanten. Torget blir snabbt en naturlig mötesplats, den lilla Piazzan, navet i Civezza. Här samlas vi och lokalbefolkningen varje morgon och språkar över en kopp kaffe. Franco, en annan italienare passar på att träffa oss när vi passerar torget. Italienarnas engelska är svajig men Franco pratar flytande engelska efter att ha bott och drivit en restaurang vid Camden Market i London.   Mycket grundar i samtalet. Så och vår resa runt Civezza. Men vi pratar inte bara om vad som finns här, vi pratar om kärlek, om att …

”You had me at pasta”

Varför denna kärlek till Italien? Är det de ljumma ljuva stränderna, med skirande azurblått och glittrande vatten? Eller är det de lika ljumt ljuva italienska männen? Det är väl ingen hemlighet att svenskar, liksom andra älskar att åka till Italien. Till rivieran, till lyxen, till historien och till värmen. Och det är väl ingen hemlighet att när Julia Roberts i Eat Pray Love ska hitta sig själv, väljer Italien just för maten. För när en ställs inför maten är snart de vackra männen en liten siluett i marginalen, som har föga betydelse brevid pastan. ”You had me at pasta” Och just det sveper mig med storm. Pastan. Inte ett hej från en man, utan ett hej från pasta. För när en väl ätit just pastan är det inte mycket som duger längre. I Italien räcker en skål med pasta, lite olivolja och salt långt och det är svårt att hejda sig. ”Ögat vill ha mer än magen kan ta.” Men varför är italiensk pasta så mycket godare än pastan hemma? När jag frågar Lorenzo hur kvinnan …

Vykort från San Lorenzo

18 juni, 2017 Hej läsare! Civezza har visat sig från sin bästa sida i två dagar. Idag tog vi oss upp för vad som för mig nästan är ottan för att ge oss ut och cykla i San Lorenzo. Just cykla under semestern är en aktivitet en gör för lite av. Så mer cykelsemester tack. I skrivande stund sitter jag och Sara på altanen, skriver och pratar fotografering. Värmen på dagarna har gjort mig piggare. Trodde aldrig att jag skulle erkänna det här men efter alla vintersemestrar kanske det var värme jag behövde ändå? Imorgon spenderar vi morgonen på stranden för att sedan ta oss vidare till en eftermiddag i San Remo, där vår värd Lorenzo vuxit upp. Katarina Resan till Civezza är en bloggresa anordnad av ViviCivezza. Text, bild och åsikt, är som vanligt mina egna.