Resor
comments 4

Sommarkläderna på vinden

Ljudet är tillbaka och jag rycks åter ur bokens värld. Det en kopp kaffe räddade är nu oräddat och jag förbannar allt vad sport heter. Men jag har inte hämtat mina semesterkläder. De är där, där uppe och väntar på mig. Jag vet inte vad som tar emot, eller jag vet ju vad som tar emot, det är det omständiga med det som tar emot och som gör att jag inte hämtar mina banankartonger med sommarkläder, med sköna svalliga Medelhavskläder för dagar i Toscana, fräcka t-shirtar för dagar i Alaska och mina borttappade solglasögon med plastblommor. Det omständiga i att jag alltid på ett oorganiserat sätt slänger i det jag känner för i en banankartong och bär den till vinden på hösten för att förbryllat inte orka hämta dem på våren. Sommarkläderna på vinden.

Jag vet att jag kommer att plocka ner dem de sista dagarna. Att frenetiskt leta genom låda efter låda och lämna dem öppna vid fotänden när jag kliver på planet till Toscana. För jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om lägenheten. Jag är glad om den är hel, ren och bebolig. Eller jag tar tillbaka det där om hel och ren. Bebolig räcker.

Min packning är därför ofta ouppackad, tvätten ligger på min fluffiga röda lilla 50 talsfåtölj och återvinningen är proppfull vid spisen. Böcker är staplade i oordning och jag drömmer om en bokhylla där alla får plats med en egen hylla bara till låneböckerna, för de tar nog en hyllas plats.

Snälla helikopter kan du sluta flyga, jag vill bara läsa min Bodil. Hon ropar på mig, men ditt oljud stör mig. Jag får nog dammsuga istället.

Katarina

4 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.