Visst är det något särskilt när man trillar över turistmål av en slump? Som i lördags, när jag och Linda packar bilen med lätt packning för en dags vandring i Björnlandets nationalpark.
Konstvägen 7 älvar
Björnlandet, ligger längs ned i södra Lappland strax efter Vilhelmina och det är i runda slängar 13 mil dit från Umeå. Lika många mil av ren upptäcksfärd. För just den vägen vi åker, från Umeå till Vilhelmina är smyckad med konst; Konstvägen 7 älvar.
Vi har nog aldrig upptäckt vägen om det inte vore för att den är alldeles för väl skyltad då dagen till ära badar i djup dimma. Där ute i den mjölkvit dimma, står det vackraste av konstverk, Poem, och jag kan inte mer än upphetsat skrika till Linda, ”stanna, stanna, jag måste ta en bild”. Vinglande på strandkanten får jag en råkall kylig bild av konstverket Poem.
Vädret ändrar sig snabbt ute i skogen och strax innan stoppet vid Poem ser vi en bro och lika upphetsad skriker jag ”vi måste vända”, då jag vet att det är en chans på miljonen att en fångar en sådan utsikt i perfekt höstskrud. För hur ofta är jag i södra Lappland, på morgonen, mitt ute på en väg med perfekt utsikt? Inte allt för ofta. Vi stannar och fotar porträtt, säger ”ah, oh, ah” och gör våra instagram stories. Vi upptäcker senare att vi är i Bjurholm och att det går en vandringsled längs älven som jag vet att jag bara måste vandra, någon gång.
Dessa små glimtar av guld som är utspridda i vårt land och bara väntar på att bli upptäckta.
Katarina
14 Comments