Ringlande snö i ensamhetens Abisko

#NordicRoadtrip, sponsrat av Abisko Guesthouse

En dröm jag alltid haft är att besöka de norrare delarna av Sverige. Jag vet inte vad som specifikt lockar, troligen de vackra vidderna och känslan av att få en liten bit Sverige för mig själv. Onsdag eftermiddag förra veckan packade jag och Sofia vårt pick och pack och hoppade på Arctic Circle Train mot kallare nejder.

När #NordicRoadtrip rullar in mot Abisko ringlar snön ner och skapar ett lätt täcke av nysnö över det redan snöbeklädda landskapet. Snödimman och mystiken hänger tungt över fjällen och lovar vintriga dagar.

Hej hej ringlande snö.

Visst finns det snö så det räcker till alla – Abisko nationalpark

Abisko nationalpark, vackert beläget vid Torneträsks strandkant är för mig mystisk. Oändligt vacker kan en ha en liten bit av Sverige för sig själv här. Abisko är en av Sveriges äldsta nationalparker och etablerades redan 1909. Den berömda Kungsleden, och en av mina bucketlist vandringar, passerar byn och tar turister till platsen. Och visst är det turister här. Under vår dag i Abisko möter vi engelsmän, en ryss och långväga resenärer från öst. Och vi möter ingen svensk.

Den som ingen snö har, kommer till Abisko.

Och visst finns det snö, så det räcker till alla.

Helena.

Abisko

Boende i Abisko – Abisko Guesthouse

Vi passerar STFs Fjällstation på vägen och tar en kort tur till Abiskojåkka ravin, med dess nakna grannar fjällbjörkarna som enda sällskap. Boendet för natten väntar och vi gör oss hemmastadda. Här äter vi skräpmat från vagnen på gården, ypperligt högkvalitativ sådan, precis det en vill ha efter en dag i kyla.

Läs mer om Abisko Guesthouse.

Vill du boka boende i Abisko? Boka Abisko Guesthouse här.

På kvällskvisten följer vi med Dimitri, en rysk guide, och Abisko guesthouse ut på skotertur i släde. Med på turen är ett gäng franska turister, varav en av damerna är 87 år så ägaren av vårat guesthouse, som för övrigt är den enda svensk jag möter i Abisko säger ”att det blir en lugn tur”. Och visst blir det lugnt.  Vi pratar, skojar, fryser och dricker varm lingondricka i väntan på norrskenet som skiner med sin frånvaro.

När vi senare kommer tll Kiruna köper Helena lingondricka och värmer det på mornarna. Efter de norrländska äventyret har jag numera cravings för varm bärig dryck. Det är vad norrland gör med en.

En camper, en kaka och bloggkärlek

Efter hemkost på kvällen vandrar vi genom Abisko, det är nog inte mer än några hundra meter, för att träffa två andra bloggare. En av bloggarna bor i en liten husvagn på en parkering lite längre bort från Abisko guesthouse.

Ibland funderar jag på vad det är som är så speciellt med resebloggare. Kanske är det att åka på tur tillsammans gör något särskilt med människor?

Att tampas med rädslor, motstånd och att uppleva frisk luft tillsammans är kärlek, på riktigt.

För visst är det ändå något särskilt Helena och Sofia, att rulla alla de där milen tillsammans? Att se solnedgångar blända en i rutan. Att stanna på de där caféerna längs med vägen och ta en slät kopp svart rykande hett kaffe på stående fot. Att se Sofia sova i baksätet efter bara några sekunder och att lyssna på amerikansk country och ha inget annat än öppna vidder framför en?

När vi kommer fram till bloggaren Rachel  har hon bakat en kaka i sin lilla husvagn. Helt fascinerad tittar jag på kakan och funderar hur en bakar en kaka i ett sådant litet utrymme och vart liksom ugnen är? Det visar sig att det bakas i en särskild form, som fungerar som en slags ugn. ”Så alla kakor blir samma form”, säger Rachel och skrattar. Hon lyckas också göra kaffe för fyra och servera i slående vackra emaljmuggar, bara sådär. Avundsjuk-kärlek.

Fascinationen över att träffa människor med andra livsstilar är alltid total. En tänker spontant, kan en leva såhär? Och det kan en ju. Rachel gör det tillsammans med sin partner. På besök hos Rachel är en annan bloggare som bor med sin respektive i Norge. Vi spenderar kvällen med att prata om livsstilen hos resenärer, om de som lever ständigt på vägen och vad det innebär att bo i ett sådant litet utrymme. Utifrån verkar det vara ett fritt liv, ett liv en vill leva, där en inte jobbar mer än nödvändigt och inte köper mer prylar en vad en behöver. Men förtäljer historien hela sanningen?

Soluppgång i Björkliden och en Lapport i dimma

Kvällen kommer snart och vi vandrar hem till vårt boende för natten, Abisko Guesthouse. Vi sover en god natts sömn innan vi stiger upp tidigt för att hinna fotografera soluppgången före avfärd mot nästa äventyr, en liten by vid namn Jukkasjärvi.

Vi får en soluppgång över ensamhetens Abisko, över snö, rosa och skirande. Vi träffar en engelsman som fotograferar oss vid snökanten, med vetskapen om att vi har Abisko i ryggen. Makabert vackert och rakt in hjärtat. Det är de där soluppgångarna vi minns.

Katarina

Vill du följa oss på våra äventyr med #NordicRoadtrip? Hittade mina samlade inlägg under taggen #NordicRoadtrip.

AbiskoAbisko

Sponsrat av Abisko Guesthouse. Text, bild och åsikt, är precis som vanligt mina egna.

8 Comments

  1. Låter som en fantastiskt resa, och vilka bilder! Upplevde Abisko under några timmar i somras och det är verkligen en naturupplevelse som tar andan ur en. Kan tänka mig att det måste vara minst lika magiskt vintertid.

    • Katarina

      Hej simone! 🙂 ja alltså magiska sverige. Så mycket det finna hos oss. Varför tog det mig 30 år att upptäcka det här? ❤ jag vill så gärna åka tillbaka. Så himla härligt för dig att du har varit där på sommaren. Var du så snabbt förbi då? Har du några bilder från abisko?

  2. Många bra bilder där och god reklam för Abisko. Det som lockade oss till Abisko i min barn- och ungdom var lammkotletter och billigt bacon. Sen kunde man ju alltids promenerade den där första kilometern av Kungsleden fast vad är egentligen lite skog jämfört med billigt kött? 🙂

    • Katarina

      Haha bara du kan skriva en såndär kommentar! Billigt kött? Haha. Ja det är ju en lika god anledning som någon. Jag som är veggo kanske inte har så mycket användning av det men ändå. ⭐️

  3. Åh, Norrland. Magiska land. <3 Flyttade ju till Boden för en månad sedan. Tanken är samma, att någon gång besöka Abisko, och deras aurora sky station, för att beskåda norrsken. Det vore så grymt. Ett tips om du / ni inte hört om det iaf 🙂 (http://www.auroraskystation.se/)
    Det verkar sjukt häftigt!

    • Katarina

      Såhärligt. Jo visst, det har en hört talas om. Det var dock inte norrsken när vi var i Abisko dessvärre och den där sky stationen är rätt dyr om jag förstod det rätt att åka upp i. men härligt säkerligen. helena jobbar ju med att köra till abisko med turister som ska just till skystationen och åka upp där och äta och skåda norrsken.

  4. Åh alltså så himla fina bilder! Och många fina minnen. Älskar historien om husvagnskakan samt bilden på mig och Helena när du tvingar oss att bli fotade på morgonen utanför bilen haha. Ja, det är något speciellt med att dela upplevelser med andra. Mer sånt!

    • Katarina

      Ja. ❤ ska tvinga med er på mer bilder. Med lite hot så får man ju med er. 😉 hehe

      Jag gillar mest den inzoomade bilden på dig av någon anledning. Porträtt is my future känns d som nu.

      Resa mera tillsammans. ❤💃⭐️

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *