Böljande små toppar breder ut sig, gröna och färgade av ljung. Helena hoppar hurtigt över gärdsgården och pinnar uppför backen. ”De här backarna är de mest kända, men jag vet egentligen inte varför, jag gillar de norra backarna bättre” säger hon mellan stegen.

Vem minns inte ”Skiftbyte i Bregottfabriken” reklamen? Eller Bröderna Lejonhjärta? Gemensamt har de att de är inspelade vid Skånes mest kända kullar, Brösarps backar.

Brösarps backar

En slingrande stig breder ut sig och vi går med sakta mak uppför den första backen av de många södra backarna. Vi har kameror, stativ och fika i släptåg och letar efter att hitta en liten plats som är vindstilla för att girigt dricka vår äppelmust, ett Skåneberoende som är svårt att bli av med såhär i efterhand. Uppe på toppen breder landskapet ut sig och på sätt och vis förstår jag folks förtjusning. Det är annorlunda, känns knappt som Sverige snarare brittisk och det är ett förbaskat vackert Skåne med vidunderliga vyer som möter oss.

Under maj månad blommar Gullvivorna här men redan i april får vi ett försmak av vad som komma skall. Vi slår oss ner i bland gräs och allena gullvivor och njuter av den vindstilla dalen. Skåne i april må vara svalt men det är också mycket färre turister vilket är välbehövligt när man fotar landskap.

De norra backarna är öppnare och mer dramatiska, vidder som tagna ur Sagan om Ringen visar ett Skåne från sin bästa sida. Tvärtemot de södra backarna är de norra backarna ett kargt hedlandskap, med ljung och snår snarare än vajande grönt gräs, mer likt Fårö eller Storbrittaniens norra delar.

Vid Källagården slår vi läger för natten. För en ynka peng vaknar vi till en majestätisk vy över nykläckta lamm och avvaktande äppleodlingar, som fått stå modell som Körsbärsdalen i Bröderna Lejonhjärta.

Vi fortsätter vår färd genom ett Skånes vilda landskap, mot det öppna havet och mot solnedgången över Ales stenar. Vi tar minnet från magiska Brösarps med oss mot nästa äventyr.

Katarina