Jag känner hur lent det är när jag stryker handen över det garvade renskinnet. Handen följer mönstret som är handsytt in i skon och jag ler vid tanken att någon gång någonstans hade just det mönstret en betydelse, kanske lycka och välgång, eller kanske är det bara ett mönster. Jag tänker på mina samesmycken jag fick av en snäll man när jag jobbade de där korta månaderna i Grövelsjön. Jag tänker på naturen, på frihet och på Norrland. Tänk att ett par svenska näbbskor, kan väcka så mycket känslor.

Näbbskorna heter Blötnäbben Antik och är från Kero.

Bland solens dis, djupt ute i skogen, hittar jag hem

Jag sitter och slösurfar framför datorn när blicken stannar och orden ”Jag bara måste ha” formuleras i huvudet. Det känns som om det inte är första gången det händer, de där orden kommer då och då, mest oftast när det gäller fotoutrustning eller som på senare tid kan jag drabbas av samma känsla när jag ser en Wolksvagen buss i gul eller orange färg. Det stavas såklart marknadsföring, bra marknadsföring i bloggar, för numera är det ju nästan det enda jag läser, förutom Priset på vattnet i Finistere då, som jag läste i söndags. Nu ligger jag här i sängen och snörvlar, tittar på skärmen och försöker undvika orden ”Jag bara måste ha” när jag återigen slösurfar bloggar.

Så då dessa skor. När jag sitter där och slösurfar uppenbara sig ett par näbbskor, från norraste Norrland. De talar till mig, ”köp mig köp mig”, marknadsföringstrick all over. De kunde lika gärna skrivet texten över bilden framför mig for all I care, jag vet ändå att jag måste ha dem. Vet inte hur jag vet inte hur jag hittade dem. Såhär i efterhand ser jag att Jonna Jinton har dem på sin blogg. Om det är därifrån de kommer vet jag inte. Det är liksom bara skorna som etsat sig fast på min näthinna.

Så utan att tänka letar jag mig vidare in på kundtjänst och utan att jag vet ordet av lyfter jag luren och ringer, kvinnan som svarar är samma kvinna som finns på bild på hemsidan. Hon säger att de har återförsäljare i Stockholm. Jag tänker ett slag att, ibland är det tur att jag har flyttat hit, allt har sannerligen blivit enklare. Man kan liksom haffa något direkt och dessutom hinner man prova, klämma och känna. I fallet med näbbskorna är det bra, jag köper en storlek mindre än vad jag är van vid, 40 för att vara exakt, jag brukar ha 41. Jag har tur, 40 är några hundralappar billigare än 41, och jag slipper skicka tillbaka dem för att jag köpt för stora. De är rymliga, de är perfekta. ”De är som att gå i ett par tofflor”, säger den mycket hjälpsamma kvinnan i butiken klämkäckt. Tänker vid tidpunkten att det är ännu ett marknadsföringsknep. Men i detta fallet stämmer det i alla fall.

  

Så jag slår ner locket på min MacBook och tänker att imorgon efter jobbet smiter jag förbi och testar. Man behöver ju inte köpa, man kan ju testa. Jovisst, marknadsföringsknep #1, få kunden att testa. När arbetsdagen är över dagen därpå beger jag mig. Jag rusar till tunnelbanan och hoppar på Gröna Linjen mot Slussen, kliver av och går upp mot Södermalmstorg. Tänk att jag redan är så hemmatam, som min alldeles egna bakgård kollar jag på blomförsäljarna, ser om de har fått in något nytt och går med rask takt över torget mot Hornsgatan. Jag använder gps:n i telefonen den sista biten för att hitta butiken. Jag öppnar dörren och kliver in. Skorna är redan köpta innan jag hittar dem i hyllan.

Svenska näbbskor

Näbbskon har ett säreget utseendet. Jag som kommer från södra Sverige tänker direkt att det är ju en ”norrlands-sko”. Under min uppväxt har jag sett barn springa runt i dem och idag som vuxen tänker jag fjällen, natur, frihet, renar och samer när jag ser dem. Det är inte så konstigt att näbbskon för med sig så många associationer då den har ett anrikt arv som är av stark kulturell betydelse.

Just näbbskorna från Kero är av naturgarvat läder vilket känns extra viktigt för mig som är känslig för läder. Jag får lätt utslag och blir kli-ig om jag får läder direkt mot huden, t ex halsband eller armband runt handleden. Just Kero använder ämnen från bark i garvningsprocessen, en miljövänlig process som är den mest skonsamma mot naturen.

Nu förtiden använder jag skorna nästan varje dag. Det är vår, sommar och höst skor perfekta för lite äventyr i skogen. De är mina fotoskor, mina vänner som likt min kamera får följa med mig till skogen. De representerar frihet, natur, glädje och Norrland för mig. De skapar glädje på jobbet när mina kollegor glädjefyllt utropar ”Men gud, sånna hade jag som barn” och vidare ”men de hade hår på sig”.

Katarina

Alla foton på mig i detta inlägg fotades och redigerades av Helena Gunnare när vi gjorde en roadtrip till Tivedens Nationalpark och Tåkern i december, 15. Vi beger oss snart ut på nästa roadtrip till Skåne tillsammans om exakt en vecka. Kanske borde köpa ett par nya näbbskor tills dess..