Europa, Natur, Resor
comments 26

En olycksbådande vacker strand i Norge

”Stopp, stopp, stopp”. Jag känner hur blodtrycket ökar och hur känslan av panik infinner sig när bilen inte tycks stanna utan är på väg att rulla förbi det jag precis skådat. Herregud, ”STOPP”! Mamma suckar och gör en hastig inbromsning och vi svänger av vägen. Vi stannar till på en liten parkering bakom några nyplanterade små träd och jag slänger upp bildörren och hoppar ut. Med mobilen slarvigt nedstoppade i fickan och kameran i handen rusar jag ned mot vattnet.
strand_norge

När jag kommer ner på stranden möte jag av det klaraste av ljus, det friskaste av luft och en utsikt som stjäl luften från mina lungor. Att något kan vara så vackert! Såklart har jag hört om de djupa fjordarna och svindlande bergen, om trollskogarna och havet i Norge, men det är aldrig samma att höra om något som att själv uppleva det.

Så där står jag då, helt tagen på sängen. Jag vet att jag tänker flera gånger, ”Hur kan jag missat det här?”.

Jag hukar mig och tar motljusbild efter motljusbild. Det känns inte som man kan fota för mycket bilder av denna utsikt.

strand_norge-2 strand_norge-3

Jag märker det när det är för sent. Min mobil slinker ur fickan och liksom glider ner för benet där jag sitter på huk. Den landar på marken, såsom så många gånger förr, bara att denna gång när jag tittar ner ser jag hur en märklig liten spricka börjar sprida sig över mobilglaset. En besk smak sprider sig i munnen. Fy tusan vilken otur, varför hade jag så brottom?

Jag knallar skamset tillbaka till mamma som sitter i bilen och hoppar in. Det är dags att åka vidare.

Katarina

strand_norge-4 strand_norge-5

Foton tagna med Canon 5D Mark iii, Canon 24-105 mm f.4 L objektiv

26 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.