När jag satte foten utanför dörren igår hade det riktigt riktiga vintervädret kommit med kalla temperaturer och knarrande frostig snö på riktigt. Glädjen bubblade över det fantastiska ljuset och den glittrande skyn när jag tog kameran i högsta hugg och begav mig in mot Stockholm.

En förvarning om kallare väder fick vi när vi var på väg upp till Stockholm från Småland några dagar innan nyår. Då dök temperaturen och jag fotade några frostiga vinterbilder längs med vägen och nere vid Edsviken, fast på andra sidan från där vi bor.

Småland

På väg ut igår insåg jag att jag var alldeles för lätt klädd om benen. De blev snabbt hiskeligt kalla och när jag och mina vänner pallrade oss in på ett café vid Kungsgatan tvärvände de och blev alldeles supervarma samtidigt som de kliade panikartat. Gud vad det får mig att tänka på barndomen.

Äntligen är den där frostiga vintern här, såsom den bara kan vara i januari och februari här nere. Allt annat än superkall vinter känns just nu mesig och lite intetsägande.

Så det här får bli min korta hyllning till vargavinter.

Katarina

Foton, Canon 5D Mark iii, Sigma 50 mm Art